Gå direkt till textinnehållet

AD ger arbetsgivare rätt förlänga arbetstiden Förödande dom mot journalister

Norrländska Socialdemokraten i Luleå har rätt att både förlänga arbetstiden och införa fler arbetsdagar för journalisterna utan att ge någon kompensation, enligt en dom i Arbetsdomstolen (AD). Domen kan få stora konsekvenser för journalister på andra medieföretag

Norrländska Socialdemokraten i Luleå har rätt att både förlänga arbetstiden och införa fler arbetsdagar för journalisterna utan att ge någon kompensation, enligt en dom i Arbetsdomstolen (AD).

Domen kan få stora konsekvenser för journalister på andra medieföretag.

Journalisterna på NSDs dagskift har jobbat 38 timmar i veckan sedan 1960-talet. 1981 fastställdes den schemalagda arbetstiden till 38 timmar i ett lokalt avtal.

Det avtalet sade arbetsgivaren upp förra året. NSD ville istället tillämpa den skrivning som finns i det centrala kollektivavtalet mellan Journalistförbundet och Tidningsutgivarna. Där står att den “ordinarie arbetstiden skall utgöra högst 40 timmar i genomsnitt per vecka”.

Tvisten handlade också om att företaget vill att journalisterna ska arbeta dag före tidningsfri dag, till exempel skärtorsdag, valborgsmässoafton, midsommarafton och julafton. Sådana dagar har varit lediga på NSD sedan ett 30-tal år tillbaka.

Tvisten behandlades både centralt och lokalt utan att parterna kunde komma överens. Tidningsutgivarna och företaget stämde då Journalistförbundet till Arbetsdomstolen.

Domen blev en seger för Tidningsutgivarna och NSD. AD fann att arbetsgivaren kunde säga upp det lokala avtalet och slår fast

• att tidningen har rätt att schemalägga 40 timmars arbetstid per vecka för journalister som arbetar dagskift. För journalister som jobbar mycket obekväm arbetstid, till exempel nattredigerare, kan NSD i fortsättningen schemalägga upp till 37,9 timmar i veckan.

• att journalisterna inte har någon rättighet att vara ledig på dag före tidningsfri dag.

TU och företaget fick däremot inget gehör för sitt krav på allmänt och ekonomiskt skadestånd på 52 472 kronor. Journalistförbundet måste dock betala rättegångskostnaderna på 186 569 kronor.

— Det är tråkigt att Arbetsdomstolen så totalt bortsett från en situation som rått på företaget sedan mannaminne, kommenterar Bengt Mattsson, tidigare ombudsman på Journalistförbundet som handlagt ärendet. AD har inte heller brytt sig om att avtalet inte föreskriver någon exakt ordinarie arbetstid, det står högst 40 timmar per vecka. Genom att AD bortser från det får arbetsgivaren möjlighet att höja arbetstiden utan någon kompensation till medarbetarna.

Bengt Mattsson tycker också att ADs resonemang om ledig dag före röd dag är märkligt.

— Det går ut på att kollektivavtalet inte stipulerar att man ska vara ledig dag före röd dag utan att det beror på arbetsgivarens goda vilja. Men det resonemanget innebär att arbetsgivaren kan ändra sin vilja när han har lust.

Journalistförbundet kommer nu att noggrant analysera domen och se vilka konsekvenser utslaget får för de kommande avtalsförhandlingarna med TU som inleds den 15 maj.

Bland journalisterna på Norrländska Socialdemokraten är besvikelsen stor över domen. Redan i onsdags inleddes de lokala förhandlingarna på tidningen om en utökning av arbetstiden.

— Det känns extra tråkigt att det är just vår tidning som går i spetsen för att försämra våra och alla andra journalisters villkor, säger journalistklubbens ordförande Lena Olofsson. Hon syftar på att NSDs huvudägare är socialdemokratiska partiet och att regeringen har uttalat sig för förkortade arbetstider för landets löntagare.

Journalistklubben har räknat ut att domen i realiteten betyder en lönesänkning för tidningens journalister med omkring 11 000 kronor per år. Om företaget i förhandlingarna vill driva upp arbetstiden så mycket de kan höjs årsarbetstiden med omkring 100 timmar utan att journalisterna får någon lönekompensation.

— Vi anser att vi betalat den kortare arbetstiden genom att lönerna hållits tillbaka. För våra medlemmar som jobbar natt kommer det att bli tungt med utökad arbetstid.

Många journalistklubbar i landet är oroade över vad AD-domen kommer att innebära på deras företag. Roine Johansson, arbetsrättsjurist på TU, har i en kommentar till TT sagt att ett stort antal tidningar nog kommer att se över sina lokala arbetstidsavtal och att det kan bli tal om ökat arbetstidsuttag.

Ett exempel är Ystads Allehanda. Där har journalisterna en arbetstid på 35 timmar i veckan sedan drygt 30 år tillbaka.

— Redan före AD-domen pratade ledningen om att öka arbetstiden så det lär säkert komma upp nu igen, säger Bodhi Bjerregaard, journalistklubbens ordförande. Man kan undra vad de tror att de vinner på det. De har hittills aldrig klagat på vår produktivitet. Faktum är att vi avstått löneökningar för att förkorta arbetstiden.

På Dala-Demokraten har journalistklubben sedan något år tillbaka fått påstötningar från arbetsgivaren om förändring av arbetstiden.

— Men det har inte hänt något mer, säger journalistklubbens ordförande Sylvia Kjellberg. Arbetsgivaren har velat avvakta AD-domen. Nu får vi anledning att sätta oss ner och se över våra lokala avtal.

På Upsala Nya Tidning är det främst de lediga dagarna före tidningsfri dag som journalistklubben värnar om.

— Sedan början av 80-talet har vi ett avtal som gett de allra flesta ledigt de dagarna, säger journalistklubbens ordförande John Marin. De som haft jour har fått 100 procent övertidsersättning.

John Marin har räknat ut att om den förmånen försvann skulle en medarbetare som jobbar dagtid på vardagar förlora upp till åtta dagar per år. Han tycker att domen är märklig.

— När hela arbetsmarknaden diskuterar arbetstidsförkortning borde även AD följa med trenden.

Fler avsnitt
Fler videos