Tre år efter journalistexamen – var fjärde tjänar under 15 000 i månaden

18 november, 2022

Bara sjökaptener har svagare etablering på arbetsmarknaden än vad journalister har tre år efter avslutad utbildning.

Tre år efter högskoleexamen i journalistik och information tjänar 22,7 procent av de examinerade högst 14 500 kronor i månaden medan 4,5 procent hade en månadslön mellan 14 500 och 17 208 kronor. Det visar Svenskt Näringslivs Högskolepejl som bygger på statistik från SCB från 2020. Ungefär var fjärde person som tog journalistexamen 2017 tjänade alltså under 15 000 kronor i månaden tre år senare.

SCB definierar etablering på arbetsmarknaden utifrån inkomst och förekomst av arbetslöshet. Den som har en arbetsinkomst om minst 17 208 kronor i månaden räknas som etablerad på arbetsmarknaden. 68,2 procent av de som tagit journalistexamen räknas som etablerade tre år efter examen.

Den som tjänar mindre än 17 208 kronor i månaden men inte mindre än 14 500 anses ha en ”osäker ställning på arbetsmarknaden” och den som tjänar mindre än 14 500 kronor i månaden eller varit arbetslös minst 275 dagar under året har en svag ställning, eller står helt utanför arbetsmarknaden. De som fortsätter att studera efter examen ingår inte, utan ligger i en egen kategori.

Statistiken visar att de examina som lett till stark etablering på arbetsmarknaden tre år efter utbildningen är bland annat officer, speciallärare, specialpedagog, lantmästare, jägmästare och yrkeslärare.

Den examen som leder till svagast ställning på arbetsmarknaden är sjökapten: 34,8 procent av studenterna har svag ställning eller står helt utanför arbetsmarknaden tre år efter examen.

Därefter följer de som tagit examen i journalistik och information (22,7 procent), magister i konst och media (22,5 procent), kandidatexamen i humaniora (18,8 procent) och kandidatexamen i konst och media (18 procent).

Andel med svagast etablering på arbetsmarknaden tre år efter examen (svag+utanför). Kolumnen längst till höger (x) omfattar personer som inte längre är folkbokförda i Sverige. Källa: Högskolepejl/Svenskt Näringsliv

Kommentarer

Det finns 2 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Anonym fre, 2022-11-18 14:59
Johannes Nesser, du som skrivit artikeln, detta var inte så bra. Titta istället på kolumnen som anger vilka som är etablerade så får du en helt annan bild. Journalister har en mycket högre etableringsgrad än många andra som pluggat. Titta på hur lågt det är för de som läst konstutbildningar!! Jag vet inte riktigt vad kolumnen "x" står för, är det folk som inte svarat? I vilket fall som helst var denna artikel inte så bra. Den ger sken av att journalister är den näst mest hårt drabbade gruppen, men så är det inte om du tittar på andelen etablerade. Journalister ligger på runt 68 procent medan andra yrkesgrupper inte ens når upp till 50 procent! Journalister kanske är sämre än ekonomer och statistiker på att tolka statistik? De som studerar vidare står visserligen i en egen kolumn, men de är fortfarande inte uteslutna ur statistiken. Har du 20 procent som studerar vidare och räknar bort dem ur statistiken så får du andra siffror, andra andelar. Skulle man endast titta på de som inte studerar och rensa bort de som studerar vidare från statistiken så skulle man få en annan bild och andra andelar. Och så är det ju så att journalister har förmånen att inte behöva plugga fem år för att få den högsta examen, till skillnad från många andra som tycker att de måste plugga till en master. Så de är gynnade på det sättet också att de inte måste plugga lika länge. Titta till exempel på högskoleexamen i humaniora. Rensar man bort de som läser vidare så är det fortfarande ungefär 3 av 8 som inte är etablerade och 5 av 8 som är etablerade. Det är större andel än bland journalisterna. 3 av 8 är ju 37,5 procent. Bland journalister är det cirka 3 av 10. 30 procent. Sedan vet vi ju inte hur stor andel av de som studerar vidare som får jobb heller. Ibland händer det tyvärr att de som studerar vidare gör det för att det är bättre att göra det än att vara öppet arbetslös! Tittar man på "konstnärlig kandidatexamen" så är det fler som inte är etablerade (eller har svag ställning) än som är etablerade. Om man inte tittar på de som studerar vidare är det ju cirka 31 procent som är etablerade och cirka 35 procent som inte är etablerade, eller som har svag ställning. Så denna artikel var ett exempel , tycker jag, på hur dåligt det går om man inte tolkar och analyserar den statistik man skriver om. Jag har läst ekonomi och lite grundläggande statistik själv, och mycket matematik. Jag har jobbat som journalist men har inte utbildat mig till det. Jag tycker detta är ett exempel på när min reella kompetens slår Nessers formella kompetens. Han är ju utbildad journalist, gissar jag, men inte jag. Ändå är det jag som kritiserar honom här för en dålig artikel. Men han gjorde nog sitt bästa så jag ska inte vara för hård.
Inlagt av Johannes Nesser mån, 2022-11-21 10:23
Hej, tack för kommentaren. Grafen listar bara de tio utbildningar som gett högst andel med svag ställning på arbetsmarknaden (den tredje kolumnen). Det är riktigt att listan kännetecknas av några utbildningar som både har en hög andel utanför arbetsmarknaden och en hög andel etablerade på arbetsmarknaden. Det anmärkningsvärda (nyhetsmässiga) i statistiken är dock att så många journalistutbildade tjänar så lite tre år efter examen. När det gäller de tio utbildningar som ger starkast etablering på arbetsmarknaden (officer, speciallärare till exempel) är mellan 87 och 97,6 procent etablerade tre år efter examen. En förklaring till att vissa utbildningar resulterar i lägre etableringsgrad på arbetsmarknaden (första kolumnen) än journalistutbildningen är att många fortfarande studerar tre år efter examen, samt att många inte längre är folkbokförda i Sverige. Den sistnämnda gruppen ingår i ”x”-kolumnen, och många av dem är utländska studenter som tagit masterexamen i Sverige och sedan flyttat utomlands igen. Det kunde absolut ha förklarats bättre. Jag har därför lagt till den informationen.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies