FOTO: Tor Johnsson

Arbetarbladet tipsade polisen om misstänkt mordbrännare

24 november, 2021

Arbetarbladets läsare kan lita på tidningens källskydd trots att man gick till polisen med utsagan från en man som erkände mordbrand. Det säger chefredaktören Jacob Hilding.

I början av november rasade en storbrand i Sansdviken. Som Medierna i P1 rapporterade i helgen kunde en misstänkt man anhållas för mordbrand efter att Arbetarbladets redaktion tipsat polisen.

Det skedde efter att Arbetarbladets reporter på plats vid branden hade tilltalats av en medelålders man som också befann sig på platsen. Mannen ska ha sagt ”Det här ska stanna mellan dig och mig, men det var jag som tände på.”

Enligt tryck- och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som uttalar sig i Medierna, kan Arbetarbladets beslut att gå till polisen skada tilltron till både ”reportern, mediet och journalistiken i stort”. Funcke anser att det mannen sagt räcker för att uttrycka en önskan om källskydd.

– Kommer en person och lämnar uppgifter, hur konstiga de än är, slår tystnadsplikten till om uttryckt önskemål om att vara anonym, säger Funcke.

Arbetarbladets chefredaktör och utgivare Jacob Hilding ångrar inte beslutet, säger han till Journalisten.

Hur ska människor kunna lita på att de har källskydd hos Arbetarbladet?
– Det kan de lita på, eftersom vi hanterar källskydd dygnet runt och året om. Vi berättar inte om våra källor överhuvudtaget. Det här var en annan typ av situation, bedömde vi.

Att den här mannen sade ”det här ska stanna mellan dig och mig” signalerade inte en önskan om anonymitet, tyckte ni?
– Nej, som vi bedömde situationen var det inte en meddelandesituation. Det var inte ett tips som överlämnades eller avsett för publicering. Vi bedömde att det var en förvirrad person på platsen som behövde hjälp och stöd. Därför agerade vi så här, vilket vi tyckte var rätt.

Jacob Hilding understryker att tidningen inte tar lätt på beslutet.

– Det är inget oproblematiskt, vilket var skälet till att vi hade en diskussion om det och även berättade om det själva.

Du är inte rädd för att det här ska påverka förtroendet för tidningen?
– Nej, jag är helt övertygad om att Arbetarbladets läsare kan skilja mellan tips från källor och den här situationen.

Hur ser du på risken för ett åtal för brott mot anonymitetsplikten?
– Jag kan inte bedöma det.

Källskyddet är ju knutet till den enskilda journalisten, inte till utgivaren. Hur ser kunskaperna ut om det på er redaktion?
– Det är ju grundläggande för journalister i allmänhet och även våra journalister. Det var ett skäl till att reportern i fråga hörde av sig till mig och hade ett resonemang, bad om ett råd kring situationen, säger Jacob Hilding.
 

Fakta

Då gäller inte källskyddet

Det i TF och YGL grundlagsskyddade källskyddet gäller inte vid grova tryckfrihetsbrott som spioneri, högförräderi och grov befattning med hemlig uppgift. I sådana fall kan journalister genom domstolsbeslut tvingas uppge sina källor.

Det finns också undantag från meddelarskyddet och tystnadsplikten i YGL. En domstol kan bryta igenom meddelarskyddet om det anses vara av ”synnerlig vikt” att en identitet på en källa kan avslöjas. Det är dock extremt ovanligt i Sverige.

Läs också Journalistens artikel om källskydd: ”Så funkar källskyddet: Ansvaret ligger på dig” från 2019.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies