Krönika

Annika Hamrud frilansjournalist
skicka e-post rss

Hatet har blivit en social aktivitet

3 september, 2013

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Tystna inte! Det var budskapet från tre inbjudna talare, feministen Anita Sarkeesian, forskaren Kate Miltner och journalisten Laurie Penny, som talade om näthat och kvinnohat vid Media Evolutions konferens i Malmö. Följdfrågan kom från en etablerad programledare – vars röst ändå sprack av gråt – men hur gör man för att orka?

Det är tungt att ta del av den hatkampanj som medieanalytikern, feministen och bloggaren Anita Sarkeesian utsattes för när hon sökte pengar på Kickstarter för att göra videofilmer där hon gör kulturanalyser av spel. Förutom de hot om våld, död och våldtäkt som hon fick ta emot gjordes internetspel där användare kunde slå på en bild av henne tills bilden blev röd.  
På olika forum delades poäng ut baserat på hur man lyckades cybermobba Sarkeesian.

Cybermobbens mål var att skrämma henne till tystnad, deltagarna njöt av kampanjen, de roades av att jaga henne som ett byte. Hon blev spelets ondska, en feministisk ”overlord” som vill förstöra spelvärlden för att bygga upp en ny feministisk värld, som spelarna hetsades till att förgöra.
När hon nu efteråt analyserar det som skedde beskriver hon det som att kvinnohatet har ”spelifierats”. Samtidigt är likheten mellan hennes feministiska analyser av spelen och mobben slående.
Det är inte svårt att applicera Anita Sarkeesians analyser av hatet som ett spel, på den erfarenhet som tyvärr många journalister fått det senaste året. Hatet har blivit en social aktivitet som personer – majoriteten är män – roar sig med efter jobbet. Ett sällskapsspel där man får uppmuntran av sina medspelare att kämpa vidare.

Forskaren Kate Miltner vidgar bilden. Hon påminner om hur forskare redan på 80-talet beskrev vad som då kallades ”flaming” och ”flamewars” på olika BBSer.  Jag minns från de e-postlistor jag var med på under 90-talet hur vi satte ihop regler – så kallad netikett. Reglerna om god ton och respekt var något som ingav stolthet bland oss nätanvändare. Tyvärr ser jag att när deltagare i mina twitterflöden nu försöker ta upp dessa frågor så möts de av raljans och förakt. Det gör mig därför orolig när Kate Miltner säger att allt som sker på nätet har sin grund i det samhälle vi lever – ”off keyboard”.
Hatet finns redan. Det kommer från alla håll och motkrafterna är svaga. Mobbningens mekanismer – där man får bekräftelse av sitt gäng som hetsar på –  drivs till sin spets på nätet.
Den svenska programledarens förtvivlade följdfråga – hur ska vi orka? – handlar därför inte bara om hatet på nätet utan om allt hat. Hur står vi ut? Och ska vi verkligen stå ut?
 

Som kontrast berättar journalisten Laurie Penny om kärleken på nätet. Hur hon ser hur tjejer inte bara utsätts för trakasserier utan även finner stöd hos varandra. Hur hashtaggar om vardagsrasism och vardagssexism ger möjlighet att berätta om sina upplevelser, få uppmärksamhet och stöd. Det är en motkultur som behövs överallt, inte bara på nätet. En positiv motkultur, en som berättar om upplevelser men inte sprider hatet vidare. Laurie Penny varnar också för att nätet ska ses som farligt för tjejer. Att tjejer varnas för att hänga på Facebook på samma sätt som de begränsas ute i samhället av rädslan för sexuellt våld.

Kate Miltners ”lösning” är att alla arbetar för ett bättre samhällsklimat, där alla uppträder bättre mot varandra, eftersom vi alla är ansvariga för den kultur vi lever i. Tyvärr är det nog så enkelt – och så svårt. Att vi måste orka. Hela tiden. Men ingen ska behöva känna sig ensam i sitt motstånd mot hatet.
De tre talarna Anita Sarkeesian, Laurie Penny och Kate Miltners föredrag går att se på Media Evolutions hemsida.

 

Annika Hamrud är frilansjournalist och lärare. Hon har tidigare jobbat i över tjugo år på Dagens Nyheter och har även  skrivit böckerna Queerkids och deras föräldrar (2005) och Svensk, svenskare... Ett reportage om Sverigedemokraterna (2010).

Kommentarer

Det finns 3 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Bengtsson ons, 2013-09-04 20:13

Smaklöst, omoget, dumt, oansvarigt , fånigt, gement, barnsligt, vulgärt, korkat, elakt, obetänksamt, misogynt, visst, så är det säkert. Men ett utflöde av "hat"? Nja.

"Hat" var en gång ett starkt uttryck som man tänkte sig noga för innan man använde, men som nu tycks ha dränerats på hela sin valör och som slängs in i alla möjliga sammanhang i sammangang där någon behandlats illa. Inte bra. Det är inte utan att man som språkbrukare känner sig lite kränkt.

Inlagt av Anna-Sofia tors, 2013-09-05 22:04

Blir alltid lika förundrad över att så fort någon talar om övergrepp som kvinnor utsätts för poppar det genast upp en man som vet hur saker egentligen ligger till och är beredd att rycka ut och ställa till rätta upplevda överdrifter med förminskanden och förlöjliganden, inte minst om den som talar/skriver själv är en kvinna. Mansplaining kallas det i USA. Men visst. Även milt motstånd blir en tydlig illustration till poängerna Annika Hamrud lyfter om att inte känna sig ensam, om att orka trots allt och inte hålla tyst. Tack för en bra artikel som jag vet att många känner igen sig alltför väl i! Och alla som inte gör det kan ju reflektera över detta privilegium en liten stund.

Inlagt av Lovisa fre, 2013-09-06 20:10

En sak är att alla har rätt till sin känsla. Uppfattar sig någon ha blivit utsatt för hat bör man inte polemisera med den personen om det. En annan är att alla nedlåtande utsagor inte med nödvändighet - i objektiv mening - är hatiska. Det måste man få påpeka utan få sina avsikter ifrågasatta.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies