Krönika

Ulrika Knutson Frilansjournalist
skicka e-post rss

Ekot måste ta större ansvar för sin plats i världen

17 september, 2020

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Två gentlemän reser i bil genom Sverige om hösten: "Vi hade radion på hela tiden men efter sju-åtta timmar kunde vi alla nyheter utantill och kunde härma varenda person som var intervjuad, vad det än gällde."

Det är Klas Östergren som berättar, i sin nya roman Renegater. Det är en underhållande tegelsten om skandaler i Sydafrika, Saab, Svenska Akademien och reklamvärlden.

Östergren är inte ensam om att ge Sveriges Radio ett tjuvnyp då och då. Både Lars Norén och Ulf Lundell har hört av sig i ämnet, i lagom gnälligt tonfall, en legering av hat och kärlek. Det är begripligt. Författare, konstnärer och andra frilansar lyssnar ovanligt mycket på radio. De går och skrotar hemmavid, antingen ivrigt pysslande med praktiska saker, som Östergren, eller rastlöst vandrande på jakt efter förrymda idéer, eller bara i behov av distraktion. Många frilansar i skapartagen, instängda i sina egna inre rum, behöver världens brus. I direktsändning.

Denna lyssnargrupp ska inte förringas. De är experter på hur det låter i etern. Sveriges Radios egna medarbetare lyssnar mycket mindre på radio, har mer dimmiga föreställningar om hur det verkligen låter. De hinner ju inte lyssna, där de sitter underbemannade och klipper frenetiskt i kapp med tiden, för att få inslagen klara till nästa sändning.

Men SR borde lyssna på hemmasittarna. De har stora öron. Östergren har ju alldeles rätt, efter sju-åtta timmar kan vi alla nyheter utantill. Det blir trist. Kan man inte göra något åt saken?

Jag har tidigare gnällt över att huvudnyheter sällan följs upp under dagen. Ibland glömmer reportrar att ställa de mest självklara följdfrågor, eller också har den självklara frågan inte fått plats. Man borde kunna överraska lunchekots lyssnare med en fördjupning, eller en ny vinkel. Eller bara intervjua en ny expert, som kan tillföra andra nyanser.

Allra värst blir intrycket av tjatighet när Ekoredaktionen satsar stort. Nu senast kampanjen om barn som kommer i kläm vid vårdnadstvister. I flera veckor har Ekots energiska reportrar, med stöd av en rad andra program, intervjuat barn som behandlats illa: tvingats flytta hem till psykiskt sjuka mammor eller misshandlande pappor, för att rättsväsendet slarvat med barnperspektivet. Upprörda röster, sorgsna socialarbetare, oeniga jurister, onda minnen, snyftningar i mikrofonen. "Bra radio", som det heter. Men också mycket långsam radio, där inslagen serverats med utmejslade cliff-hangers, så att man kunde dra ut på nyheten i dagar. Detta är en populär teknik, används i många sammanhang.

Men hur mycket klokare blev lyssnarna sett till all den tid som ägnades ämnet, både i form av arbetstid och lyssnartid? Och vad ska man säga om "undanträngningseffekten" - vad var det man inte hann rapportera om, vad var det vi inte fick veta? Resten av världen tar ju inte semester för att barn får sitta i kläm vid vårdnadstvister. Dess värre.

Ekoredaktionen har några av landets bästa reportrar i sin tjänst. En av journalisterna bakom barn-reportagen är Daniel Velasco, mångfaldigt belönad. Min kritik handlar inte om innehållet i reportagen, utan om form och proportioner.

Men formfrågor kan vara mycket viktiga. Ekot måste tänka mer på proportioner, ta större ansvar för sin plats i världen. Inte tanklöst utsätta sig för Klas Östergrens humoristiska, men seriösa, kritik. Jag tror att det skulle öka Ekots, Sveriges Radios och public services trovärdighet, i tider när den är tungt ifrågasatt från olika håll.

Kommentarer

Det finns 4 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Willy Lindqvist tors, 2020-09-17 22:42

Både SR:s och SVT:s nyhetsredaktioner har gjort det lätt för sig genom att ha egna anställda experter nära till hans att intervjua, personer som aldrig svarar fel. Och då slipper nyhetsreportrarna ge sig ut i verkligheten när de behöver expertkommentarer.

Inlagt av Lars Åke Pennlert lör, 2020-09-19 13:07

Bra observation av Östergren och Knutson! Vi är många som lyssnar på P1 på dagarna och upptäcker vissa mönster hos Public service. Vissa nyheter blir till oändliga repriser under 24h, repetion och upprepning är ju inlärningens moder och mycket effektiv, när det gäller hur lyssnare och mediekonsumenter ska tänka om ngt. Därefter följer ”fördjupningar” i form av många intervjuer, mestadels med drabbade eller ”offer”, tyvärr utan några kritiska frågor. Snart har vi ett drev igång i ämnet inom hela Public service! Ingen bra metodik men oerhört effektiv när det gäller perspektiv, påverkan och budskap! Metoden förefaller, enl. min uppfattning, som enkel, billig, journalistiskt naiv, godhjärtad men okritisk.

Inlagt av Jenny Å tis, 2020-09-22 15:18

”Sju-åtta timmar”? Två timmar med P1 Morgon så vet man allt som kommer tröskas under dagen.

Inlagt av Bo Nordström tis, 2020-09-22 23:11

Tack Ulrika. Det som slår mig dagligen i Ekosändningarna är bristen på följdfrågor. Eller, som Ulrika skriver, den andra självklara frågan. Alltid ytterligare en fråga eller ytterligare ett intervjuklipp för att driva hem vinkeln. När det istället borde varit plats för en följdfråga eller den fråga som belyser ämnet från en lite annan vinkel. Ibland har jag känt mig manad att börja föra bok över alla uppenbara frågor som inte får sina svar i Eko-intervjuer. Men det får bli denna lilla anmärkning istället. Rapport och Aktuellt borde också börja ställa följdfrågor. Idag om överbeläggning i fängelserna säger Generaldirektören: Man tyckte inte 2016 att det behövdes så många platser. Den självklara frågan: Vem var man? ställdes inte.

Journalisten-podden

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies