Gå direkt till textinnehållet
Björn Häger
journalist & journalist­utbildare

Därför kan Hasse Alfredson men inte PewDiePie säga n-ordet

Youtubestjärnan PewDiePie har sagt n-ordet, hör jag P1-morgon berätta. Men programmet spelar inte upp den kritiserade sekvensen. I stället spelas en annan sekvens där han upphetsat flåsar fram ord som ”fuck” och ”shit”.

Programledaren säger inte vilket ”n-ord” som Pewdiepie använt. Men då PewDiePie kommenterar sitt spelande på engelska gissar jag att det är ni-ordet och inte ne-ordet.

Felix ”PewDiePie” Kjellberg, som har 55 miljoner prenumeranter på sin Youtubekanal, har gjort bort sig. Ingen tvekan om det. Att ett n-ord råkar slinka ut i upphetsningen, är lika avslöjande om hans människosyn som det är när Anders Borg eller Erik Almqvist säger hora till kvinnor.

Därför börjar jag fundera över om ord verkligen kan få sådan extrem laddning att man inte ens kan uttala dem i metakontext, det vill säga att det inte ens går att säga i en nyhetssändning vilket ord PewDiePie kritiserats för. I fallen Borg och Almqvist hörde det ju till händelsen att man fick veta vilket ord som använts.

Ord som neger och nigger har sådan negativ laddning att man ska undvika dem. Men det blir både löjligt och besvärligt att dödskallemärka dem även i språkvetenskapliga diskussioner eller i rapportering om hur någon använt dem på ett kränkande sätt.

Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius har berättat hur han höll ett föredrag på en skola och då visade en skylt över ord som man inte längre bör använda. N-ordet fanns med på listan. Enbart att ordet gick att utläsa på skylten gjorde då att några elever lämnade salen i protest.

Då har det gått lite för långt.

Samma vecka som PewDiePie gjorde bort sig avled Hasse Alfredson. Och i mitt huvud spelas de upp, alla de där monologerna och sketcherna jag i unga år kunde mer eller mindre utantill. I revyn Gula hund använder han n-ordet. I tydlig avsikt att synliggöra rasism. Första akten har en klassisk final, med just detta syfte. Monica Zetterlund får med sig hela ensemblen i Du gamla du fria och låter den gå över i ett frejdigt romskt arrangemang i czardas-rytm. Detta avslutar sketchen Folkspillran där Hasse Alfredson gestaltar pappan i en romsk familj som gör vad de kan för att anpassa sig till det svenska. Han håller läxförhör ur de gamla rasistiska beskrivningarna från Nordisk familjebok.

– Hurudana äro negrerna?

Publiken skrattar åt det absurda när familjemedlemmarna försöker lära sig skilja på negrer och göteborgare. Och det är kanske något av det smartaste som skrivits inom svensk humor, med pennspetsen vasst riktad mot pompös svenskhet, inskränkthet och fördomar.

Jag har inga problem med att ett ord ändras i Astrid Lindgrens Pippiböcker. Självfallet ska vi säga chokladbollar. Och jag undviker så klart att beteckna människor som negrer, zigenare eller lappar eftersom det är kränkande.

Men ska SVT radera Hasseåtage-sketchen Folkspillran från sitt Öppna arkiv? Måste vi låta folk få gissa vilket n-ord PewDiePie använt? Ska språkvetare inte kunna diskutera sin forskning i klartext?

Där blir svartlistningen bara dum. Det som avgör måste ändå vara vilken värdering och avsikt som avslöjas vid användandet av ett ord. När vi avslöjar att Borg och Almqvist sagt ”hora” till kvinnor, eller, om någon minns, att en SSU-ordförande sagt ”svartskalle” till en dörrvakt, måste vi kunna berätta vad de har sagt, utan att det skulle vara samma sak som att vi själva sa det till någon.

Att berätta vad de sagt är ju inte detsamma som att själv säga det till någon.

Annars hamnar vi i Life of Brian-scenen där man ska stena den som råkar säga Jehovah, även den som pekar på någon och säger:

– Han sa Jehovah.

Det måste vara tillåtet att säga:

– PewDiePie sa nigger om någon han ville döda i ett spel, och det säger man inte om man inte i grunden har sunkiga värderingar.

Göteborgare hade varit mera okej.

Fler avsnitt