Krönika

Björn af Kleen kulturjournalist
skicka e-post rss

Dags att satsa på faktakollen

12 februari, 2014

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Vem bär egentligen ansvar för bristerna i Paul Frigyes biografi över Jan Guillou? Författaren själv såklart. Men även förlaget? Och den tidning som förhandspublicerade ett kapitel dagarna innan utgivning?

Många journalister söker i dag tjänstledigt för att få skriva böcker. Jag tillhör själv skaran. Det var egentligen aldrig en del av murveldrömmen att försöka bli författare; tvärtom var det redaktionen som jag romantiserade.
Tidigt i mitt skrivande liv blev jag dock uppmuntrad av den dåvarande kulturchefen på Expressen att vid sidan om brödskriveriet ägna mig åt ett bokprojekt. Jag fattade snart varför. Journalistisk fördjupning kräver en förläggares långsiktighet och tålamod. Tidningsredaktioner av i dag är i regel för tidspressade och kostnadsmedvetna för att kunna härbärgera uppslag utan given utgång.

Medierna, kan man säga, har placerat fortbildningen av anställda på entreprenad hos bokförlagen. Via böcker kan chefredaktörer sedan lära känna nya sidor av sina medarbetare. ”Jag har lärt mig intressanta saker om mina skribenter genom deras böcker”, skrev New York Times förre chefredaktör Bill Keller under den ironiska rubriken ”Let’s Ban Books, or at Least Stop Writing Them”.
Han lät motvilligt några av tidningens främsta profiler vara tjänstlediga och blev av böckerna varse att redaktionen hyser en ekonomireporter med en historia av djupa skulder, en mediekolumnist med en bakgrund av tungt narkotikamissbruk, en restaurangkritiker som lidit av svår anorexi. Självbiografier som bidragit till tidningens nimbus.

Redaktörer är också skickliga på att publicera utdrag ur böckerna. I dag är dagspressens rymliga helgbilagor beroende av sådant billigt prestigematerial. Av de sex titlarna nominerade till årets Augustpris i fackboksklassen hade åtminstone häften av titlarna publicerats i form av förhandsutdrag  – Spår; 438 dagar; Mannen som slutade ljuga.
Affären är kostnadsfri för tidningen, eftersom den betraktas som PR för boken; även om me­dieuppmärksamhet och faktisk försäljning knappast alltid korrelerar.  

Att förlagen fortbildar journalister är inte fel som princip –olika format kräver olika strukturer. Själv betraktar jag mötet med förlagsvärlden som avgörande för min journalistiska framtid.
Problemen uppstår när något går åt helvete – då skribenten, precis som i Paul Frigyes fall, plötsligt står ensam med sin text vid skampålen. Bokförläggare, det är min erfarenhet, är skickliga på att sätta igång en granskning, gjuta självförtroende i en författare och landa arbetet. Förlagen håller sig också med noggranna korrekturläsare – men det finns ingen instans som rad för rad kollar fakta eller granskar hela källmaterialet. Tidningsredaktioner som publicerar bokutdrag gör det vanligtvis inte heller – utan litar till förlagens infrastruktur.

Den mest ekonomiskt utsatta parten – skribenten – blir också den publicistiskt mest sårbara.   
Det är möjligt att biografin över Jan Guillou leder till ökad vaksamhet hos tidningsredaktörerna. Vilket kanske är bra. Om medieredaktioner kostnadsfritt vill publicera brännbart journalistiskt stoff kanske man måste mobilisera sin faktagranskande kompetens. Det skulle gynna alla inblandade.  
 

Björn af Kleen är ny krönikör i Journalisten. Läs vårt samtal med honom här.

Kommentarer

Det finns 2 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Sonja ons, 2014-02-12 21:54

Oj, det här var onekligen fantasier i det blå. Att det slarvas, fuskas och tas genvägar på redaktionerna är allom bekant. Med den ekonomiska kniven på utgivarstrupen får man förstå att det måste bli så. Men förlagen, de lever under nästan samma ekonomiska press, digitaliseringen kräver sin tribut även av dem. Att då tro att en förläggare, som inte ens har något utgivaransvar, skulle sätta sig och promota fram halvtaskiga manuskript till fullödiga böcker i någon större omfattning framstår onekligen som en aning naivt. En troligare utveckling är att ambitionerna för kvalitetsgranskningen kommer att sjunka ytterligare för de böcker som ännu bedöms möjliga att sälja. Råkar det i hastigheten begås några allvarligare klavertramp är det inte hela världen: det är ju ändå författaren som sitter med Svartepetter.

Inlagt av Stinger Jim sön, 2014-02-16 00:19

Håller med Sonja om att det här var ganska naivt, dessutom tolereras fel nog i slutändan om de leder till sälda ex, vare sig det handlar om tidningar eller böcker.och det gäller inte endast i Sverige. Hört talas om Seymour Hersh? Hans bok om bröderna Kennedy, "The Dark Side of Camelot" var ett överambitiöst försök att få upp de mera snuskiga och ljusskygga sidorna av klanens liv till ytan, men hamnade i stort sett i en mix av redan tidigare diskuterade skandaler och rykten och illa underbyggda "nyupptäckter", alltsammans serverat i moraliserande ton. Det fanns en hel del av både tveksamma påståenden, påhitt och rena lögner (från Hersh och från personer han hade talat med, eller sade sig ha talat med). Som kronan på verket visade det sig att dokument rörande Marilyn Monroe som Hersh hade köpt i hemlighet och satsat stort på, i tron att de kunde bevisa att hon varit i säng med Bobby och jack under lång tid, var otvetydiga förfalskningar.

När boken kom ut blev det snart en sport att leta upp felen i den. Trots det drogs ”The Dark Side of Camelot” inte tilbaka av förlaget (och gavs inte heller ut i en rättad upplaga vad jag vet) och det hade den inte gjort idag heller. Hersh är ju en respekterad journalist för andra saker han har skrivit, även om hans metoder opch hantering av källor har väckt livlig diskussion. Boken krossade ingalunda hans karriär, men den är inte heller någon fjäder i hatten. - Och fallet Hersh/Kennedy är inte unikt, det kommer ju ut en hel del biografier och reportageböcker med mer eller mindre falskskyltade påståenden, vendettor etc i USA

Tyvärr har inga svenska tidningar idag råd att göra den slags ambitiösa och uthålliga grävjobb som amerikanska, tyska eller franska tidningar kan göra när de så vill.

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies