Illustration: Istock

Nils Funcke: ”Visselblåsarlagen är en blåsning”

1 april, 2022

Senast den 17 juli 2022 ska företag med fler än 250 anställda ha en intern rapporteringskanal för visselblåsare på plats. Public service har en plan för hur. Men yttrandefrihetsexperten Nils Funcke sågar lagen.

Visselblåsarlagen utgår från ett EU-direktiv och omfattar sedan december 2021 all privat och offentlig verksamhet. Lagen slår inte ut det grundlagsstadgade meddelarskyddet. Den som offentliggör eller meddelar uppgifter för publicering i grundlagsskyddad media har meddelarskydd. Därför kan det, om man vill larma anonymt, vara säkrare att vända sig till en journalist än att använda de nya rapporteringskanalerna.

Journalistförbundets inställning till den nya lagen är att det är positivt att en bredare personkrets, exempelvis arbetssökande och praktikanter, omfattas av lagens skydd mot repressalier. Men ett problem är att lagen är komplex och svår att tyda och skapar ett behov av stora utbildningsinsatser.

Det ska också finnas möjlighet för anställda att slå larm till en statlig myndighet, så kallade externa rapporteringskanaler. Regeringen har utsett ett trettiotal myndigheter som måste upprätta sådana, exempelvis Arbetsmiljöverket, Finansinspektionen och Skatteverket. Arbetsmiljöverket är också utsett till tillsynsmyndighet när det gäller företagens rapporteringskanaler.

Arbetsgivarorganisationen Almega har uttryckt att syftet med lagen är att underlätta och uppmuntra till visselblåsning samt förstärka skyddet för visselblåsare och att det övergripande motivet bakom EU-direktivet är att komma åt korruption, lagbrott mot EU-lagstiftning och bedrägerier med EU-medel.

Frida Sundkvist, som larmade om missförhållanden om sin arbetsgivare Expressen till tidningen ETC och som Journalisten berättat om tidigare, dömer ut visselblåsarlagen.

Hon menar att en visselblåsarlag borde finnas för att uppmuntra folk att våga prata men att det blir tvärtom på grund av att lagen är alldeles för snårig.

Nils Funcke tycker att den nya visselblåsarlagen är ett bekymmer.
Foto: Tor Johnsson

Nils Funcke, debattör och expert på yttrandefrihetsfrågor är inne på samma linje.

– Arbetsmarknadsministern och regeringen har uttryckt att visselblåsarlagen är införd för att det ska bli tryggt, tydligt och säkert. Jag vill påstå att det blir otryggt, otydligt och osäkert.

Det som blir ett bekymmer, enligt Nils Funcke, är att myndigheterna måste tillämpa visselblåsarlagen och inrätta interna rapporteringssystem.

– Då uppstår en osäkerhet och en otydlighet för de anställa, vad är det som gäller här egentligen? Är det visselblåsarlagen eller är det den grundlagsfästa meddelarfriheten? Myndigheterna måste inrätta rapporteringskanaler men de behöver inte upplysa om meddelarfriheten. Det är min första invändning.

Det andra han tycker är problematiskt är att den nya visselblåsarlagen innehåller ett antal krav för att förbudet mot repressalier ska kunna gälla.

– Den som anmäler måste ha skälig anledning att tro att uppgifterna är sanna, att det berör ett missförhållande och att det ska ha ett allmänintresse. När övergår något som man tycker bör nå offentligheten till att bli ett missförhållande? Finns det ett allmänt intresse av att sprida uppgifterna? Hade man skälig anledning att tro att de var sanna? Det är inga lätta bedömningar att göra. Om man däremot använder meddelarfriheten kan man anmäla både strunt och allvarliga missförhållanden, där är det fritt fram att lämna vilka uppgifter som helst. Visselblåsarlagen inger inte någon trygghet.
 

”Visselblåsarlagen inger inte någon trygghet”


Ytterligare en faktor är att många som vill lämna uppgifter vill göra det under anonymitet. Och när det gäller visselblåsarlagen så ska man i första hand anmäla det internt. I vissa fall kan man anmäla det externt, till en myndighet.

– Anmäler du någonting internt så får naturligtvis arbetsgivaren reda på vem det är. Och anmäler du externt till en myndighet finns ingen anonymitetsrätt. Den som kontaktar en myndighet riskerar att få sitt namn både registrerat och exponerat. Även om det finns ett förbud mot repressalier så vet vi alla att det går att vidta repressalier på ett mycket subtilt sätt.

Nils Funcke har svårt att se något positivt med den nya lagen.

-– Möjligtvis för de som är privatanställda. Men även där finns möjligheten att vända sig till medierna. Visserligen får ju en privat arbetsgivare efterforska vem som lämnat uppgifterna. Men medierna har ju en tystnadsplikt. Även om privatanställda inte omfattas av meddelarskyddet så ger det ändå ett hyfsat skydd emot repressalier även för dem.

I och med att det i lagen inte finns något efterforskningsförbud så är det fritt fram att efterforska vem som lämnat uppgifterna, menar Nils Funcke.

Sverige har haft ett unikt långtgående skydd för uppgiftslämnare i våra grundlagar och i lagen om meddelarskydd för personer inom offentligt finansierade verksamheter.

– I praktiken kan den nya lagen innebära att kunskapen om meddelarfriheten blir ännu sämre hos allmänheten. Det blir väldigt intressant att se hur svenska myndigheter och företag presenterar sina visselblåsarsystem. Om de överhuvudtaget kommer att nämna meddelarfriheten.

Själv skulle han aldrig som reporter ge sken av att lagen gör att du kan lämna uppgifter och vara skyddad.

– Alltid när man har med uppgiftslämnare att göra, oavsett om det är privatanställda, arbetslösa eller myndighetsanställda så ska man alltid måla upp det värsta tänkbara scenariot, säger han.

Han kan inte se att den nya lagen kan tillföra någonting.

– I synnerhet inte i Sverige. Andra länder som inte har det långtgående meddelarskyddet, där kan det kanske ha en viss funktion. Visselblåsarlagen är en blåsning, tycker Nils Funcke.

Sedan 22 februari finns en visselblåsartjänst på SVT, berättar företagets chefsjurist My Goland. Foto: Janne Danielsson/SVT.

My Goland, chefsjurist på Sveriges Television berättar om hur SVT ska hantera den nya visselblåsarlagen:

Den 22 februari implementerade vi på SVT en ny visselblåsartjänst. Tjänsten ska säkerställa att SVT kan ta emot och hantera visselblåsarärenden med hög integritet och i enlighet med nya lagkrav. Syftet med tjänsten är att snabbt fånga upp missförhållanden som allvarligt kan skada SVTs verksamhet eller medarbetare.

Hon berättar att man via visselblåsarsystemet ska kunna rapportera misstankar eller uppgifter om allvarliga oegentligheter och missförhållanden av allmänintresse, exempelvis mutor, bestickning, stöld, bedrägeri och förfalskning, bokföringsbrott, stora brister i säkerheten på arbetsplatsen och mycket allvarliga former av diskriminering eller trakasserier.

Anmälaren har rätt att vara anonym och ärenden i tjänsten hanteras med högsta sekretess, enligt My Goland. Som ett led i detta ska alla anmälningar först tas emot och hanteras av en särskild handläggare hos en extern partner. Inga uppgifter om anmälaren rapporteras vidare till SVT såvida anmälaren inte gett sitt godkännande till detta. Väljer anmälaren att vara anonym hanteras ärendet genom ett ärendenummer.

På Sveriges Radio har man beslutat att upphandla en leverantör av visselblåsartjänst som, enligt Anette Mattsson, enhetskoordinator på HR och Ekonomienheten på Sveriges Radio, exempelvis ska innehålla:

  • Säker teknisk lösning för anmälan och hantering av visselblåsärenden, med möjlighet till anonymitet
  • Funktion för att ta emot ärenden och kompetens att göra första bedömning av ärendet (visselblås eller ej)
  • Återkoppla till Sveriges Radios interna funktion för visselblås (eller hänvisa till annan intern funktion om ej visselblås)
  • Kompetens att göra utredning av visselblåsärende på beställning av Sveriges Radio
  • Ansvararar för att återkoppla visselblåsaren

För att säkra oberoendet, så långt de går, är förslaget på intern organisation på Sveriges Radio för visselblåsarärenden och som kontaktpunkt gentemot leverantören, tre funktioner (personer) i förening med så oberoende ställning som möjligt inom företaget och som kommer från tre olika enheter inom verksamheten. Dessa funktioner ska också ha en direktlina in till styrelsen.

Tydlig information kring visselblås kommer bland annat att finnas på Sveriges Radios intranät och hos leverantören i samband med att anmälan görs. Man ska till exempel informera om vilket skydd visselblåsarlagen ger, och vad som är visselblås och inte, samt vilka kanaler som finns för att rapportera, när de ska användas och hur man gör en anmälan.

Fakta/visselblåsarlagen

Privata arbetsgivare som har mellan 50 och 249 anställda kan dela rapporteringskanaler med andra. Där behöver en intern rapporteringskanal vara inrättad i december 2023.

Företag som har fler än 250 anställda ska ha sin interna rapporteringskanal på plats senast 17 juli 2022.

Schibsted och Bonnier har inte svarat på hur deras hantering av visselblåsarfunktioner kommer att se ut.

Journalisten TV

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies