Gå direkt till textinnehållet

Daniel Velasco: ”Kan vara den sista dokumentären jag gör om sexuella övergrepp”

Daniel Velasco vann Prix Europa för dokumentärserien Manipulatören i Sveriges Radio. Men det kan bli den sista dokumentären han gör inom ämnesområdet – på grund av Granskningsnämndens fällning av hans dokumentär Hästgården 2019. ”Jag tror att de fick hjärnsläpp”, säger Daniel Velasco.

I fredags vann SR-journalisten Daniel Velasco det europeiska radiopriset Prix Europa för Manipulatören, som handlar grooming – och om ”Krister” som gång på gång återfaller i brott mot barn utan att någon stoppar honom.

– Jag trodde faktiskt inte att jag skulle kunna vinna. Det görs fler och fler dokumentärserier för radio, och de blir bättre och det känns förstås väldigt kul att vinna när konkurrensen är så hård. Randi Mossige-Norheims fantastiska dokumentärserie om Vipeholmsanstalten var också nominerad, och det fanns några väldigt bra norska dokumentärserier också. Så det känns förstås väldigt kul att vinna när konkurrensen är så hård, säger Daniel Velasco.

Han jobbade med Manipulatören till och från under flera år. Den första breda researchen i ämnet inledde han redan 2016 och den första intervjun gjordes 2018.

– Det svåraste var att hitta målsäganden. Eftersom det handlade om barn var det omgärdat med sekretess, säger Daniel Velasco.

Var det svårt att få dem att ställa upp och berätta?
– Nej, faktiskt inte. Det var en som avböjde att vara med, med flera sade direkt att de ville berätta eftersom de tyckte att det är viktigt att människor får veta hur den här sortens grooming går till och hur samhället och rättsväsendet hanterar det. Jag ville ändå ge dem tid att tänka igenom saken ordentligt. Jag tror att det är viktigt att avvakta i så här känsliga ämnen.

Daniel Velasco på radio- och tv-galan Prix Europa i Potsdam förra veckan. Foto: Cilla Benkö/Sveriges Radio

Daniel Velasco är en av Sveriges mest prisade journalister, och har gjort sig känd för sina granskningar av hur samhället hanterar sexuella övergrepp mot barn. Hans dokumentärer Den fastspända flickan från 2013, Hästgården från 2018 och Manipulatören från 2021 har vunnit flera priser. Men nu vill han ta en paus.

– Manipulatören kan bli den sista dokumentären jag gör inom den här typen av ämne. Jag har inte bestämt mig, men jag tar en paus nu. Det har blivit för svårt att göra dokumentärer om övergreppsproblematik, på grund av Granskningsnämndens fällning av Hästgården 2019.

Fällningen av Hästgården 2019 slog ned som en bomb i public service-bolagen. Ingen hade kunnat föreställa sig att serien, som vunnit Stora journalistpriset, skulle fällas. Chefer på SR tog kontakt med Granskningsnämnden för att förstå beslutet. SVT-medarbetaren Fouad Youcefi skrev i en krönika i Journalisten i maj 2020 om konsekvenserna av fällningen och att beslutet i princip var ”omöjligt att förstå”.

Dokumentärserien handlade om en ridlärare som i programmen kallades ”Mårten”, som anklagades för sexuella övergrepp på elever. ”Mårten” som hade anmält dokumentärserien avled i oktober 2018 och hans dödsbo återkallade såväl anmälan som den fullmakt som anmälaren lämnat till sitt ombud. Ändå valde Granskningsnämnden att fälla serien för intrång i ridlärarens privatliv.

Fällningen förändrade public service-journalistiken och fick direkta konsekvenser för Daniel Velascos arbete med Manipulatören.

I fällningen menade nämnden att ridläraren gick att identifiera bland annat för att vissa medverkade med egna röster.

– Jag upplever att vi nu i större utsträckning tvingas ta in skådespelare som får läsa in det som intervjuade personer säger. Inte för att de själva vill det, utan för att skydda gärningsmännen. Vi närmar oss fiktion. Fällningen har tvingat oss att bli fegare och det påverkar journalistiken på ett väldigt negativt sätt, säger Daniel Velasco.

Även i Manipulatören finns exempel på att Sveriges Radio bytt ut röster, och enligt Daniel Velasco har det skett en förskjutning sedan fällningen av Hästgården.

Hästgården har nyligen lagts ut i en ny tappning på SRs hemsida och app, anpassad efter GRNs fällning.

– Det var jättetungt att behöva göra om dokumentären. Men framför allt kändes fällningen som ett slag i ansiktet på de kvinnor som varit modiga nog att ställa upp. De berättade om sitt livs kanske värsta och viktigaste händelser, och så tvingades vi ta bort dokumentären. Deras berättelser var enligt Granskningsnämnden inte av tillräckligt ”allmänt intresse” att de motiverade intrånget i den dömda ridlärarens ”privatliv”. Det går inte att begripa hur man kan resonera så.

Vad tycker du om fällningen?
– Helt fel. Jag tror att de fick hjärnsläpp; att de inte förstod vad beslutet faktiskt innebär. Det är ett stort problem att man inte kan överklaga Granskningsnämndens beslut. Trots att vi bytte ut ridlärarens namn och röst skrev nämnden att han gick att identifiera för att han sedan tidigare ”var känd av en krets personer”. I alla brottsfall finns det i princip alltid en krets personer som känner till händelserna. Det går inte att komma ifrån. Och det finns senare beslut där Granskningsnämnden friat program, trots att de slagit fast att den granskade går att identifiera för de som redan känner till händelsen. Det blir väldigt motsägelsefullt och svårt att förhålla sig till så diametralt olika beslut.

Granskningsnämnden har i fällningen lagt stor vikt vid att ridläraren inte hade en sådan ställning i samhället som motiverar intrånget i hans privatliv.

– Det är obegripligt. Han hade en enorm maktposition gentemot dessa barn. Om vi bara tillåts granska och rapportera om hur samhället hanterar brott mot barn när det är kända makthavare och samhällstoppar som begår brotten kommer vi väldigt sällan kunna berätta sådana här historier, säger Daniel Velasco.

Fotnot: Anmälningar om intrång i privatlivet hanteras inte längre av den statliga Granskningsnämnden för radio och tv, utan av Mediernas Etiknämnd.

Fler avsnitt