Svante Lidén

FOTO: Urban Andersson 21 januari, 2021 | har avlidit i en ålder av 68 år.

”Svante Lidén är död. Saknaden och sorgen är enorm. Journalister som Svante görs inte längre. Alla älskade Svante. Hur kunde man låta bli. Att gå ut och göra enkäten VI 5 med Svante kunde ta ett par timmar, eftersom personerna han träffade inte ville sluta prata med honom.
Vi möttes första gången på tidningen Lektyr i början på 1980-talet. Sedan hamnade vi bägge på Aftonbladet några år senare.
Att börja på Aftonbladet var en dröm som gick i uppfyllelse för Svante. Han grät av lycka när han kom ut på redaktionen efter att ha skrivit på anställningskontraktet.
– Kan du vara ledig något i sommar nu, undrade hans lille son Magnus som var med honom denna dag.
Svante brydde sig om sina medmänniskor. Generöst hjälpte han och var mentor för unga journalister. Mig tog han hand om en ”helvetes-jul”. När vi gick av skiftet på julafton hade Svante fixat ett julbord för oss bägge hemma i Uppsala. Det betydde oändligt mycket för mig.
Allmänbildad som få. Stort som smått. Historia, rymden, Benazir Bhutto, vallmofrön, Island, TBE, litteratur, fiske, USA, Nelson Mandela, Nepal, Rock-Olga, udda bilskrotar...
Svante gillade fina saker, EWKs Erlander-teckning, Church-skor, Bondelid skinnpaj, Rolex Oyster, SAAB 900 Cab, VKV kajaker, vällagad husmanskost, gärna stekt strömming …
Han gillade också att berätta rövarhistorier som till exempel, hur man lyckas lifta luspank från Söderhamn till Katmandu eller hur man överlever orkanvindar som yrkesfiskare på Island.
Men framför allt älskade han sin fantastiska familj, livskamraten Maria och sönerna Magnus och Einar.
Svante skrev alltid på sitt egna personliga sätt. För några år sedan hade han övertalat Konung Carl XVI Gustav att hissa den treuddade örlogsflaggan på Slottet på nationaldagens morgon.
Svante skulle vara med för att skildra detta på sitt speciella sätt.
Dagen innan krossade han tummen. Aftonbladet försökte då få skicka en annan reporter.
– Kommer inte Svante, så blir det ingenting, meddelade kungen.
För ett par månader sedan ringde Aftonbladet och frågade den numera pensionerade Svante, om han ville bli kolumnist.
Detta var också en dröm som gick i uppfyllelse, Han ringde mig, stolt och glad och berättade:
– Tänk att det skulle ta 35 år innan dom förstod att jag kan skriva, sa han och skrockade.
Detta var så stort för honom. Tyvärr hann det inte bli så många kolumner.
Svante blev 68 år gammal. Hans lungor var så starkt angripna av covid-19, så det gick inte att rädda honom.
Fan, vad vi saknar dig!”
Urban Andersson
Aftonbladetkollega och vän

Mert Kubu

FOTO: Privat 7 januari, 2021 | förre DN-journalisten och författaren, Ekerö, har avlidit 87 år gammal

Han flydde med sin mamma och storasyster från Pärnu i Estland till Berlin och sedan vidare till Sverige 1945. 1960 värvades han till Dagens Nyheter.
Mert Kubu var med och nyskapade svensk journalistik. En skicklig grävande journalist innan begreppet myntats. Han förnyade bevakningen av lokalpolitiken, gjorde kommunpolitikerna till kändisar och pampar, som fick stå till svars för sina beslut och handlingar. Tidigare hade borgarråden framställts högaktningsfullt. Mert behandlade alla lika oavsett parti.
Han skrev och medverkade i 10-talet böcker om det politiska spelet i Stadshuset och svensk bostadspolitik. Han var klart före sin tid när han 1971 i boken Gustav Möllers hemliga polis avslöjade spionaget i Sverige under andra världskriget.
Efter Sovjetunions sönderfall utsågs han till korrespondent i Estland.
1972, fyra år före lagen om medbestämmande i arbetslivet lyckades Mert, som ordförande i journalistklubben, genomdriva inflytande för redaktionen, genom att förhandla med tidningens ägare, styrelseordföranden Albert Bonnier, om tillsättande av chefredaktör. Klubben deltog även i att utse ledande journalisttjänster. Den utredde också frågan om ett redaktionsråd som skulle vara med och styra tidningen.
Som klubbordförande var han en av de ledande i dåtidens tvister mellan journalister och grafiker om den nya tekniken.
Mert satt i Journalistförbundets styrelse och var ledamot av Pressens opinionsnämnd.

Barbro Dillworth

7 januari, 2021 | 83, Järbo, är död.

Hon dog i sängen, sov sig in i evigheten. Typiskt Barbro, inte besvära, bestämma själv.
Barbro lämnar efter sig två barn, Larry, 58, Stjärnsund, och Candice, 48, Järbo, sex barnbarn och ett barnbarnsbarn.
Barbro föddes 1937 i Örebro. Hennes mamma hette Majken Broström och pappa var hästkännaren och affärsmannen Berl Gutenberg. Själv satsade hon tidigt på journalistiken och arbetade på Nerikes Allehanda innan hon den 1 oktober 1968 började på Expressens redaktion som allmänreporter.
Hon hade gift sig i Örebro och som fru Svensson fick hon två barn, Larry och Conny, som i vuxen ålder omkom i en tragisk olycka, vars orsak aldrig kunde klaras ut. När Barbro kom till Stockholm bosatte hon sig i Tyresö. Som ensamstående mamma och hårt arbetande reporter på udda tider lyckades hon alltid sy ihop barnpassning med grannar, dagmammor och kompisar.
På Bermuda träffade Barbro Willard Dillworth, som flyttade till Sverige och Tyresö. Tillsammans fick de dottern Candice. Äktenskapet sprack och Barbro rattade nu ensam den lilla familjen med tre barn och en heltidstjänst på Expressen
Barbros personlighet var lite karg och hårdkokt. Hon var otroligt slagfärdig och bitsk. Hon kunde vara mycket rolig. Och envis. Ibland påminde hon om Barbro Flodquist, en av de första kvinnliga journalisterna på Expressen (och syster till Birgit Bonnier, gift med Abbe Jr). De rökte också båda lika mycket.
I slutet på 70-talet lämnade hon storstaden och köpte ett hus med damm och tillhörande vattenkraftverk i Järbo. Där levde hon ända tills hon flyttade in i en lägenhet i Järbo, där hon bodde sina sista år.
Mellan 1979 och 1982 var hon riksredaktör för Expressen i Gävle. Hon bevakade mittbältet av Sverige tillsammans med Gösta Ollén och Bertil Brohman i Falun. Hon var en flitig och pålitlig reporter som alltid levererade. Hennes journalistiska fält var brett. Hon var lika hemma på sportarenorna – särskilt om det fanns hästar där- som i intervju med Ingvar Kamprad. Så här skrev hon:
”När han kom in i det röriga chefsrummet på huvudkontoret i Humlebaek ger han samma bleka intryck som en ljusblå pinnstol. Det är ett sken som bedrar. Bakom den blygsamma smålänningen döljer sig en herre med – maktbegär. Han skäms inte att erkänna det”.
Hon var med bland de 20 Expressen-reportrar som tog in på Hotell Stockholm och därifrån i flera dagar bevakade och skrev om Norrmalmstorgsdramat i augusti 1973. Och i maj året före deltog bl a Barbro och reportern Börje Lundberg i en test vi gjorde i Expressen av nya graviditetstester. Hon var i nionde månaden.  Hennes grav-test var negativt. Sen föddes Candice! Och Börjes test visade att han var gravid…
                                                               Christina Ollén
                                                               Pia Nordström
                                                               Pia Erlandsson

                                                               Expressen-kollegor och vänner

Odd Uhrbom

8 december, 2020 | har avlidit vid 79 års ålder.

Han började fotografera under studietiden på Skinnskattebergs folkhögskola. Mellan 1965 och 1968 gick han linjen reportagefotografi på Fotoskolan vid Kursverksamheten i Stockholm. 1967 arbetade han med den kända Gruva-sviten från Malmberget, som senare blev bok med texter av Sara Lidman. Han har även dokumenterat bland annat järn- och stålindustrin i Bergslagen, arbete vid tenngruvorna i Siglo XX i Bolivia, vinarbetare i Bordeaux, flyktingläger i Beirut och skogsarbete i Värmland. Han har givit ut ett antal böcker och arbetat som lärare i fotografi vid kursverksamheten i Uppsala.

Janne Andersson

FOTO: Tor Johnsson 8 december, 2020 | har avlidit vid 77 års ålder.

Han arbetade på Aftonbladet,Sveriges Radio Ekot, Sveriges Televisions Aktuellt och ABC innan han kom till TV4. Han lanserade morgon-tv med Nyhetsmorgon 1992 och var med och grundade TV4 Nyheterna. Före pensioneringen var han TV4s Tittarombudsman mellan 2002 och 2010. Han medarbetade även som frilansjournalist i Journalisten.

Jan Düsing

20 november, 2020 | har avlidit i sviterna av covid-19 vid 75 års ålder.

Han arbetade som fotograf på Expressen mellan 1969 och till pensionen 2011. Främst var han känd som en skicklig sportfotograf som bevakade många stora mästerskap.

Tomas Forser

10 november, 2020 | Göteborg, har avlidit vid 77 års ålder.

Han var litteratur- och teaterkritiker på Göteborgs-Posten under många år och kulturchef under några år i början på 1990-talet. Han doktorerade 1976 med avhandlingen Bööks 30-tal: En studie i ideologi om litteraturkritikern Fredrik Böök. Han var professor emeritus i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och har bland annat forskat kring litteraturkritik och litteratursociologins framväxt i Sverige. Han har också varit dramaturg vid Folkteatern i Gävle på 1980-talet.

Gertrud Villius Zetterholm

4 november, 2020 | Växjö, har avlidit 102 år gammal.

Hon började sin journalistbana på Barometern i Kalmar. Senare skrev hon kåserier i Femina under många år och fick Stora journalistpriset för dem när priset instiftades 1966. Hon skrev även reportage, recensioner av barnböcker samt författade egna böcker och översatte andras.

Hans T Dahlskog

14 oktober, 2020 | bildredaktör och fotograf, har avlidit i en ålder av 83 år.

Hans närmaste är barnen Jonas och Susanna med familjer samt en stor krets av kolleger och vänner.
Hans Thure Dahlskog (han gillade att uttala hela sitt namn) växte upp i ett konstnärshem och fick från barnsben lära sig bildens språk och uttryck. Hela hans liv handlade om bildkonst, både den fotografiska och den målade. Men det var inom bildjournalistiken han var mest verksam.
Som 20-åring fick han anställning på bildbyrån Pressens Bild. Där, i Klarakvarteren, började hans fotografiska karriär som springgrabb till de olika tidningsredaktionerna för att presentera dagens bildskörd. Och det var där han lärde sig bildjournalistik och fick känna doften av trycksvärta.
Rent formellt hade Hasse anställning som bildredaktör men han hade alltid en kamera med sig vid olika reportageuppdrag och det var inte sällan han hittade den annorlunda bilden, som ingen annan såg.
Att vara bildredaktör innebar inte något stillasittande skrivbordsarbete. Hasse var en synnerligen rörlig och berest bildjournalist. Genom åren rapporterade han från 6 olympiska spel (en av hans bilder på Ingemar Stenmark i Lake Placid 1980 blev frimärke!), flera kungabesök i fjärran  länder och många andra långväga resor. Och på hemmaplan kunde man se honom fara iväg på sin ”reportagecykel” för att fotografera nere på stan, antingen det gällde ett specifikt fotouppdrag eller bara strosa omkring med kameran och hitta de vardagliga bilderna, vilket han var en mästare på.
Under 80- och 90-talen var Hasse sekreterare i yrkesföreningen Pressfotografernas klubb. I den rollen kom han i kontakt med hela fotografsverige. De flesta visste vem Hans T var – en hörnsten inom svensk pressfotografi.
Sina sista år bodde Hasse på Lindegårds profilboende i Bromma, inte långt från sitt barndomshem. Och kameran hängde med. Han fotograferade allt som hände på avdelningen; personalen, de medboende, måltiderna, sammankomsterna. Av detta gjordes en liten utställning, som nu hänger där på avdelning 2 B.
Hasse har sannerligen lämnat tydliga, minnesvärda avtryck.


Urban Brådhe
Jan Collsiöö
Jonas Ekströmer
Jacob Forsell
Bengt-Olle Nilsson

Bengt Falkkloo

22 september, 2020 | har avlidit i en ålder av 73 år.

Han efterlämnar makan Dagmar och sönerna Erik och Carl med familjer.
Bengt eller Falkis som han gärna kallade sig kom in i styrelsen för Stockholms journalistseniorer 2017. Han blev snabbt en central person i styrelsearbetet. Vi kommer att sakna honom mycket som vän och aktiv styrelsemedlem i vår seniorstyrelse. Med intresse och engagemang tog han sig an olika arbetsuppgifter, flera gånger som moderator vid lunchsammankomsterna. Falkis var sparsmakad och ingen vän av långa utläggningar. Men han hade en märklig förmåga att bara med några ord få mycket sagt. Det präglade också hans stillsamma men träffande och underfundiga humor.
Falkis, tidigt faderlös och uppvuxen med mamma Greta i Härnösand var ingen vän av skolan men skriva ville han. Han började sin journalistbana på Nya Norrland och sedan på Sundsvalls Tidning. I år är det 50 år sedan han knöts till Dagens Nyheter. Där var han polisreporter, allmänreporter och kungareporter. Han blev snabbt uppskattad och omtyckt; en DN-reporter med många goda kvaliteter. Innan Bengt år 2004 blev informationschef tjänstgjorde han som rikskorrespondent och resande reporter. Han lämnade Dagens Nyheter 2009 med avtalspension.
Hans sista hälsning till oss i journalistseniorernas styrelse i juni var typisk för Falkis: ”Nu har jag fått mitt enkelrum på Karro. Snyggt och prydligt, gratis Ramlösa o roomservice. Och i morgon operationsbordet. Gruvsamt, men det finns dom som har det värre.”
Nu är vi andra kvar, vi som nu går miste om allt det Falkis hade kvar att ge. Saknaden efter honom är stor.
                        Göran Elgemyr, Robert Björkenwall och Tönu Nilsson

Sidor

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet




Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies