Han arbetade som filmkritiker, redaktör, dokumentärfilmare och författare och skrev bland annat om långfilmer i TV-Expressen och var redaktör för tidskriften Filmrutan. Han debuterade som filmrecensent i Jämtlands Tidning när han var 15.

Hon arbetade som journalist och redaktör på bland andra Arbetaren och Aftonbladet på 1950-talet och började 1966 på Sveriges Radio, på programmet Familjespegeln. 1973 blev hon chef för den nya samhällsredaktionen. 1974 var hon med med och startade programmet Öppen kanal. 1975 blev hon SRs planeringschef och fyra år senare började hon arbeta på Sveriges Television, först som chef för TV1s faktaavdelning. 1981 gick hon över till TV2 för att arbeta med program som Magasinet, Sköna söndag och Mosaik. Efter pensioneringen engagerade hon sig bland annat i Reportrar utan gränser.

Han arbetade på Dagens Nyheter som fotograf mellan åren 1948 och 1999. År 1983 vann han i World Press Photo med en bild av en muslimsk man som städade i Uppsala domkyrka.

Han började som försäljare på bildbyrån Pressens bild 1959 i dåtida Klara tidningskvarter i Stockholm.
Efter boende utomlands och studier på universitetet  blev han allmänreporter på Huvudstadspress/Svenska Dagbladets lokaltidningar i Stockholm och bevakade kommun och landsting.

Senare anställdes han i vecko- och fackpressen.

Som pensionär arbetade han med en bok om unge Willy Brandts år i Hammarbyhöjden under krigsåren.På grund av hastigt sjukdomsförlopp hann ej boken publiceras.

Han verkade i Sveriges Radio åren 1963–1983 och var 1969–1977 för Ekoredaktionen.

Han började som volontär på Sundsvalls Tidning under gymnasieåren och blev senare fast anställd. 1959 övergick han till Åhlén & Åkerlunds förlag och tidningarna Teknikens Värld, Allt om bilen, Motorbåtsnytt och Bildjournalen.

1964 tog han steget till Expressen, först som redigerare och sedermera reporter och kåsör. Efter avtalspension 1993 fick han anställning på Sveriges Television i Norrköping. Tre år senare flyttade han till Stöde och frilansade, bland annat som redaktör för Dragspelsnytt och Fjällrävens kundtidning Fjällrävyn. Han medarbetade också med bilder och artiklar i ett stort antal andra tidningar. Bland annat skrev han under några år kåserier på Journalistens Utgång-sidor.

Hon började på TT i mars 1969 och kom att stanna i nästan 38 år, till 2007, då hon valde att sluta några år före sin 65-årsdag. Under sin verksamma tid arbetade hon på utrikesredaktionen, under många år som biträdande utrikeschef, men oftast som reporter eller nyhetsredaktör. 1993 fick hon TTs språkpris och hon var också en av idékläckarna till den branschgemensamma Mediespråksgruppen som bildades i början av 90-talet.

Han började på Sveriges Radios Ekoredaktion 1968 och arbetade som inrikesreporter, inrikeschef och kommentator innan han slutade 2003. 1988 tilldelades han Stora journalistpriset tillsammans med Inger Arenander för de partiledarintervjuer de gjort inför riksdagsvalen.

Ulf Nilson föddes i Slöinge, Halland, 1933. Han var under många år Expressens världsreporter och var journalist på tidningen i över ett halvsekel. Till Expressen kom Ulf Nilson via bland andra Hallands Nyheter, Kvällsnytt, Folket i Bild, Vecko-Revyn, Bildjournalen och Se, skriver Expressens Thomas Mattsson i sin minnestext över Nilson.

”Hans betydelse för Expressen kan knappast överskattas”, skriver Thomas Mattsson.

Han anställdes på Dagens Nyheter 1958 efter att ha sommarvikarierat. Han var bland annat facklig reporter innan han blev korrespondent i New York. Mellan 1975 och 1981 var han tidningens chefredaktör och därefter korrespondent i London och därefter i Östeuropa. Efter pensioneringen från DN skrev han krönikor i Smålandsposten.