Viktigt att ta strid för insyn
Två tredjedelar av landets kommunala kulturchefer bryter mot offentlighetsprincipen, visar en granskning som journalisterna Fredrik Nejman, Tina Orrmalm och Andreas Stockhaus redovisar i senaste numret av Grävande Journalisters tidskrift Scoop.
Men det lönar sig ofta att ta matchen. Den erfarenheten är tydlig ett och ett halvt år efter starten av Offentlighetsjouren, OJ, som är Fojos kostnadsfria rådgivningstjänst i offentlighetsfrågor för journalister.
Den bild som målas upp i Scoop är dyster. Kulturcheferna svarar inte på mejl, frågar efter syfte och personuppgifter, lämnar inte ut offentliga uppgifter och registrerar inte sina mejl.
Bilden av stora brister är den samma som förmedlas av de journalister som kontaktar OJ. Men den som står på sig har ofta goda möjligheter till framgång, visar erfarenheten.
Minna Ulin, på Hem & Hyra, är ett favoritexempel på en journalist som visar mod och envishet i arbetet för ett öppet samhälle.
För ett år sedan nekades hon ta del av allmänna handlingar hos det kommunala bolaget Strömstadsbyggen. Hon fick hjälp att överklaga. Men bolaget lät bli att skicka överklagandet vidare till kammarrätten, som man borde ha gjort.
Efter flera påstötningar nådde överklagandet till slut rätten. Minna Ulin vann och fick ut handlingarna.
Men hon nöjde sig inte med det utan JO-anmälde bolagets VD för att ha förhalat. Ärendet slutade med att VDn prickades av JO.
Kerstin Arwidson på Jönköpings-Posten utgör ett annat exempel. Landstinget vägrade lämna ut e-post mellan anställda på kulturförvaltningen med hänvisning till sjukvårdssekretess. Kerstin Arwidson överklagade och påpekade att myndigheten hänvisat till en felaktig paragraf. Sjukvårdssekretess gäller inte kulturarbetare. Landstinget ändrade då sitt beslut och lämnade ut mejlen.
Även Mats H Ljungqvist, Kungsbacka-Posten, nekades ta del av allmän handlingar. Han överklagade och fick rätt i domstolen och tvingade Kungsbacka kommun att lämna ut handlingarna.
Valeria Helander på tidningen Faktum är ännu en journalist som inte viker ned sig. Flera gånger har hon kontaktat OJ för att undersöka möjligheten att överklaga avslagsbeslut. I vintras fick hon rätt i kammarrätten mot Göteborgs kommun som vägrat lämna e-post till och från ett antal politiker med motiveringen att det var för krångligt och tidskrävande.
De goda exemplen kan göras ännu fler.
Tyvärr är det en tydlig erfarenhet att OJ behövs. Kunskapen om offentlighetsprincipen, och ibland viljan att följa den, är ofta dålig hos myndigheter.
Därför är det viktigt att vi journalister står på oss och tar strid för insyn, öppenhet och för vårt demokratiska samhällssystem. I den striden behöver ingen journalist stå ensam. Hör av dig så tar vi fajten tillsammans.
Mats Amnell
rådgivare, Offentlighetsjouren
