Oförutsägbar omvandling
Dagstidningarna står inför en strukturomvandling vars följder ännu inte går att förutsäga. I den nu påbörjade avtalsrörelsen har Journalistförbundet och Medieföretagen därför en nästintill historisk uppgift att gemensamt ta ansvar för att teckna ett kollektivavtal som ger de bästa förutsättningarna för företagen och deras medarbetare att tillsammans möta framtiden.
Den avtalsrörelse som precis dragit igång måste handla om tidningsföretagens och journalistikens framtid medan andra viktiga frågor som ett gemensamt avtal för hela mediebranschen får vänta.
Visst är det som Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén säger i Journalisten, att många tidningar haft några riktigt goda år under 2000-talet. Men så har det också varit för hela det svenska närningslivet under några år när det rådde en extrem högkonjunktur.
Däremot syns strukturförändringarna i de långsiktiga trenderna. För 20 år sedan hade till exempel Sveriges samlade landsortspress annonsintäkter på
4 miljarder kronor. 2008 blev annonsintäkterna för samma grupp tidningar också 4 miljarder. Samtidigt har löner och andra kostnader stigit i snabb takt.
Det som kanske är ännu mer oroande är att den prenumererade upplagan sedan 1989 har en trendmässig nedgång (Dagspressens Ekonomi 2008 – Olov Enström, Karl Erik Gustafsson). Det är de unga generationerna som etablerar prenumererandet på nya allt lägre nivåer.
Utvecklingen är både mångfacetterad och dubbelbottnad. Samtidigt som allt färre är beredda att betala för det arbete som görs av professionella journalister så är det alltfler som producerar alltmer journalistik som konsumeras av fler. Den traditionella affärsmodellen med en dagstidning som lever av intäkter från läsare och annonsörer är satt under hård press.
Några frågor där vi tycker det är viktigt att prata framtid är:
-
Kvalitetsjournalistikens demokratiska uppdrag i samhället. Å ena sidan blir det svårare och svårare för tidningarna att få de intäkter som ska finansiera den journalistiska samhällsbevakningen. Å andra sidan har det aldrig tidigare varit så många som nu som publicerar sig i en eller annan form. Demokratin vitaliseras av unga människor som inte nöjer sig med att vara mottagare av journalistik, utan man vill i allra högsta grad vara delaktiga i debatten.
-
Gratisjournalistiken. Å ena sidan lägger de flesta av tidningarna ut en stor del av sitt material gratis på webbsidor. Å andra sidan har det gjort tidningsföretagen till stora aktörer på nätet i Sverige och ingen tror att de fått den rollen om sajterna bara varit öppna för betalande läsare.
-
Ägarkoncentrationen. Strukturförändringen av ägandet innebär att alltfler tidningsföretag samlats i några få koncerner. Det är lätt att se risker med en stor ägarkoncentration. Men å andra sidan har förändringen möjliggjort stora rationaliseringar och sammanslagningar när det gäller ekonomi, administration och företagsledning. Tittar man på branschen är nog gruppen verkställande direktörer för tidningsföretag den som minskat mest i procent. Till journalistikens fromma är däremot journalister nog den yrkesgrupp som i procent klarat sig bäst.
Vi tror att om vi tillsammans kan fördjupa analysen av den framtid som dagstidningar, journalister och journalistiken gemensamt har att möta så kan vi också förbättra och modernisera kollektivavtalet. Vi tror att lösningarna ligger i riktningen att avtalet måste göras flexiblare så att tidningsföretagen snabbare kan ställa om till rätt kompetens inför de utmaningar som kommer. Men, som sagt var, låt oss ta den diskussionen vid förhandlingsbordet när vi gjort analysen.
Charlott Richardson
Björn Svensson
Hans O Andersson
Stefan Koskinen
Medieföretagen
