Nyttigt test av TFs och YGLs styrka

Det var ingen överraskning eller särskilt nyskapande att kommittén liksom fem tidigare utredningar kom fram till att det inte är möjligt att skapa en grundlag som inkluderar alla yttranden om grundprinciper som ensamansvaret och meddelarskyddet ska förbli intakta.

I stället presenterade kommittén tre skisser, modeller, för hur den särskilt starka tryck- och yttrandefriheten skulle kunna regleras. Modellbygget fick i huvudsak underkänt när det sändes ut på remiss.

Runt årsskiftet 2010–2011 började arbetet med det som gått under arbetsnamnet NYGL, Ny yttrandefrihetsgrundlag. Den kan beskrivas som en mix av de tre modellerna. Basingrediensen är Verksamhetsmodellen som ger vissa verksamheter ett automatiskt grundlagsskydd. Övriga är tvungna att skaffa utgivningsbevis eller sätta ut ansvarsuppgifter (Ansvarsmodellen).

För de senare skulle personuppgiftslagens regler gälla och därmed kryddades NYGL med en nypa Ändamålsmodell. Kryddningen ansågs behövlig för att NYGL skulle passa smaklökarna hos EU-byråkratin.

Grundtanken med NYGL är att komma ifrån det som av vissa ansetts som hopplöst förlegat nämligen att koppla tryck- och yttrandefriheten till vissa uppräknade tekniker. Regeringen formulerade det visserligen lite försiktigare men andemeningen är densamma.

Och visst kommer NYGL tillrätta med ”problemet”. Men i­ stället skapas ett nytt genom att begreppen ”massmedier” och ”massmedieföretag” infördes i NYGL. Det har visat sig svårt att distinkt avgränsa vad som menas med massmedieföretag och därmed vilka som skulle få ett automatiskt grundlagsskydd.

Det kommittén i sitt öppna sökande efter ett Alexanderhugg prövat är att kräva att verksamheten ska vara yrkesmässig och i huvudsak vara inriktad på att sprida massmedier. De etablerade medierna skulle inkluderas medan till exempel de fackliga organisationernas tidningar med miljonupplagor skulle falla utanför det automatiska skyddet och därmed i vissa fall under personuppgiftslagen.

Det är inte enda problemet som NYGL skapar. Visserligen är det solklart att den som lämnar uppgifter till till exempel Sveriges Radio eller Expressen skulle komma att åtnjuta anonymitetsskydd med NYGL. Men sedan öppnar sig en gråzon där det blir svårare att veta om man som meddelare kan räkna med skydd. Utgör verkligen den som tar emot uppgifterna ett massmedieföretag?

Även med TF och YGL måste de som lämnar uppgifter som regel försäkra sig om att vissa förutsättningar är uppfyllda men med NYGL kan problemen antas bli större.

Själva ingångsvärdet att ge massmedieföretagen ett automatiskt skydd strider också mot tanken att tryck- och yttrandefriheten är en medborgerlig rättighet som tillkommer envar.

Det kan ifrågasättas om det verkligen är ett problem att yttranden som sprids med vissa tekniker, t.ex. tryckta skrifter och tekniska upptagningar, ges ett automatiskt grundlagsskyddad med TF respektive YGL.

Den som använder sådana tekniker kan vara försäkrad om att yttrandena faller under det regelverk som ger yttranden en särskild starkt ställning gentemot andra intressen.

TF skapades när boktryckarpressen var det enda sättet att rationellt mångfaldiga skrifter. Med längre och ibland överdriven tidsutdräkt har nya tekniker inkluderats i grundlagsskyddet. Det har skett genom att lagstiftaren infört samlande begrepp som till exempel fotokopierade skrifter och skrifter framställda på liknande sätt i TF och i YGL ”tekniska upptagningar” och överföringar som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor.

Dessa begrepp inkluderar inte bara alla kända utan man kan med bibehållen trovärdighet hävda att de med stor sannolikhet kommer att omfamna i dag okända sätt för masskommunikation. I så motto är det inte helt juste att betrakta TF som en fossil även om språket är ålderdomligt och lagen till del är svårbegriplig medan NYGL ses som modern trots att även den är teknikberoende. Samtliga tre kan däremot ses som teknikneutrala.

Vid bokmässan i Göteborg 2009 förklarade jag under ett seminarium att utredningen mycket väl skulle kunna komma att gå till historien som en enda lång intellektuell övning som inte mynnat ut i något nytt konkret förslag. Så blir det också sedan kommittén förutsättningslöst gett NYGL en chans men enats om att den inte duger och att TF och YGL ska bestå.

De 1 000-tals sidor som skrivits kan vid en första anblick tyckas bortkastade precis som de miljoner utredningen kostat. Men TF och YGL har utsatts för en lika grundlig som nyttig påfrestning. De två grundlagarna har klarat utmaningen och står starkare än på mycket länge.

Nils Funcke

Fotnot: Nils Funcke skriver här som privatperson, inte som företrädare för Yttrandefrihetskommittén.