LCHF är ingen religion
Så har fettdebatten varit i full gång i Sverige igen. Det började med en debattartikel i Dagens Nyheter den 1 augusti och den följdes upp av inslag i nästan alla svenska stormedier. Aftonbladets löp löd: ”LCHF-kriget delar Sverige”.
Huruvida smör är nyttigt, är en fråga som berör och som väcker starka känslor. Och journalistkåren behandlar frågan som om det handlade om kultur eller politik; som om det fanns olika ideologier. I Godmorgon, världens panel pratade man till exempel om ”ideologiskt och religiöst övertygade lchf-anhängare”.
När en person med typ 2-diabetes går över till en lågkolhydratdiet, tappar 40 kilogram i vikt och blir symptomfri från sin diabetes handlar det inte om religion utan om en rent fysiologisk reaktion på en tidigare felbehandling. Det finns helt enkelt ett rätt och ett fel. Det handlar inte om tro, tyckande eller ens om en placeboeffekt. Sveriges över trehundratusen diabetiker har länge fått kostråd som kräver medicinering. Många dör i förtid. Diabetesvården står för runt 0,5-1 procent av Sveriges totala BNP. Det handlar om amputerade fötter och ben, skadade njurar och ögon, behov av dialys och blindkäpp. Men journalister förminskar problemet och behandlar det som om det enbart var en fråga om hur de själva ska äta. Det råder stor förvirring och förmågan att navigera i sak är närmast obefintlig.
I Expressen börjar en ledare: ”Hur ska man äta för att bäst främja hälsan? Bör man skippa potatisen? Sockret? Saltet? Smöret? Allt bröd, eller bara det vita? Allt kött, eller bara det röda? Det tycks finnas hur många teorier som helst.” Med bra medicinjournalistik hade vi fått reda på vilka av dessa teorier som står på en stabil grund, och vilka som är just bara lösa teorier eller ren lobbying.
Vi kan ta rött kött som exempel. När det kommer en vetenskaplig studie som visar att rött kött är farligt för hälsan, slår larmet igenom. SVT skriver till exempel den 12 mars 2012 om en amerikansk studie: ”Bara en portion obearbetat rött kött om dagen ledde till 13 procents ökad risk att dö i cancer och hjärt-kärlsjukdomar.”
Ingenstans står att typ 2-diabetes ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar med 100-200 procent. Sju av tio personer som drabbas av hjärtinfarkt har typ 2-diabetes eller prediabetes. Tillsammans med rökning är det utan konkurrens den största riskfaktorn för hjärtsjukdom. Olika larm sätts sällan i sitt sammanhang och de saknar ofta proportioner.
Dessutom saknas kritik av de vetenskapliga studierna. Till exempel visar studier av rött kött i Kina att mycket kött i kosten skyddar mot hjärtinfarkt (något svenska medier aldrig har rapporterat om) medan studier av rött kött i USA visar en ökning av antalet hjärtinfarkter.
Den enkla förklaringen kan vara att i Kina äter man rött kött med grönsaker, medan en stor del av konsumtionen i USA sker på hamburgerrestauranger där köttet serveras med läsk och pommes frites.
Det finns starka intressen i den medicinjournalistik som bedrivs. Det handlar om läkemedelsföretag, livsmedelsindustrin och forskare som behöver finansiering till sin forskning. Alla vill sätta agendan. Att flera av Sveriges största nyhetsredaktioner sätter rookies på att bevaka detta snåriga område är därför allvarligt.
Hälsa och sjukdom berör. Larmen leder till feta rubriker och får ett stort genomslag. Desto viktigare att den som bevakar området står på en gedigen grund och har förmåga att kritiskt värdera alla de ”fakta” som forskarna och företag serverar dem.
Ann Fernholm
vetenskaps- och medicinjournalist och författare till boken Ett sötare blod – om hälsoeffekterna av ett sekel med socker som bland annat granskar Livsmedelsverkets kostråd.
