Gå direkt till textinnehållet

Låt oss få se Dawit Isaak vid liv

Eritrea har bekräftat att den fängsade svenska journalisten Dawit Isaak lever. Nu måste han också släppas fri.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

I dag är det exakt femton år sedan säkerhetspolisen knackade på Dawit Isaaks dörr i Eritreas huvudstad Asmara. Efter att poliserna ätit frukost med honom fördes Sveriges och EUs ende samvetsfånge till en cell, enligt uppgift i det hemliga och ökända Eiraeiro-fängelset som ligger 15 kilometer norr om Asmara.

.Vi vet att villkoren i eritreanska fängelser är extremt svåra, och det har varit i princip omöjligt att få besked om Dawit Isaaks hälsoläge eller om han ens är vid liv.

Därför var beskedet från Eritreas utrikesminister Osman Saleh på försommaren så glädjande. Jo, Dawit Isaak lever.

Bakgrunden till uttalandet var den 500-sidiga rapport som en FN-kommission lagt fram. Den tar upp regimens systematiska brott mot mänskliga rättigheter såsom tvångsarbete, mord, våldtäkter och utbredd tortyr i dagens Eritrea. Och den kräver att landets ledare åtalas.

Det var i en kommentar till den rapporten som utrikesministern i en intervju i franska TF1 uppgav att Dawit Isaak lever.

Förvisso har många vittnen, däribland fångvaktare, tidigare berättat att Dawit Isaak lever, men det här var första gången som en officiell representant bekräftar att Dawit fortfarande är vid liv.

Att Dawit Isaak överlevt de hemska förhållandena i den tre gånger fyra meter stora cellen är fantastiskt och en stor lättnad. Att den eritreanska regimen, när den sätts under press, meddelar att Dawit lever är en konsekvens av den kamp som många fört för hans frihet.

Eritrea saknar en rättvis och fungerande rättsapparat. Därför vet vi inte på vilka formella grunder Dawit Isaak fördes bort och placerades bakom galler den där septembermorgonen.

Men vi vet att orsaken till fängslandet är hans arbete för demokrati i Eritrea och hans artiklar i den modiga tidskriften Setit.

Det som hänt Dawit Isaak och hans familj är svårt att ta in. Trebarnspappan från Lerum har förlorat sin frihet och han har skilts från sin familj under femton långa år. Han har varken fått rättegång, åtalspunkter, dom eller advokat. Ingen, inte ens hans familj får besöka honom i fängelset. Regimen håller honom helt avskuren från omvärlden.

Ingen vanlig stat behandlar sina invånare på ett sådant rättsvidrigt sätt. Eritrea intar jumboplatsen i yttrandefrihetsorganisationen Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Varje månad flyr tusentals frihetstörstiga eritreaner sitt land.

I Sverige kan vi ha olika åsikter om det mesta men i en fråga är vi alla överens: Dawit Isaak måste friges.

Därför är det konstigt att Sveriges olika regeringar under de gångna femton åren inte ägnat sig åt konstruktiv och högljudd diplomati. När staten Eritrea bekräftat att Dawit Isaak lever är det dags att trappa upp kampen för hans frigivande. Den så kallade tysta diplomatin har gjort sitt. Nu behövs ett agerande från den svenska regeringen som hörs.
                                                                                  KURDO BAKSI
                                                                                  HELENA GIERTTA
                                                                                  CHARLOTTA FRIBORG

Fler avsnitt
Fler videos