Lagförslag urholkar offentlighetsprincipen

Offentlighetsjouren på Fojo.se kämpar emellanåt i motvind för journalisters och allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar. Nu riskerar det bli ännu svårare.

Sverige kan stoltsera med världens äldsta tryckfrihetsförordning. Den tillkom 1766 för att avskaffa politisk censur och säkra tillgång till myndigheters handlingar.

Rätten att ta del av offentliga handlingar och information är ett av journalistens viktigaste arbetsredskap. Hur kan vi annars granska makten?

Annons

Dessvärre har det blivit svårare för journalister att få ut allmänna handlingar. Det kan bero på okunnighet hos myndigheter och kanske även medveten förhalning.

Det kan vi inte stillatigande acceptera. Fojos uppdrag är att ”ge de fördjupade kunskaper som journalister behöver för att med aktiv, granskande och oberoende journalistik kunna bidra till en fungerande samhällsdemokrati”.

Därför startade vi för ett par år sedan Offentlighetsjouren på Fojo.se. Där kan journalister när som helst få kostnadsfri hjälp när det gäller offentlighet och sekretess. Tusentals besöker Offentlighetsjouren på Fojo.se! De som dessutom behöver praktisk hjälp, får det inom ett dygn. Första året fick 50 journalister runtom i Sverige hjälp att komma vidare, förra året var de 70, flera av fallen gick vidare till JO.

När nu tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen i år fyller 250 år finns ett förslag om att begränsa denna. Det handlar om att myndigheter i framtiden ska få rätt att hemlighålla sina anställdas personnummer för journalister och allmänhet. Allt enligt en promemoria från Justitiedepartementet (DS 2016:2). I motiveringen heter det att ”det knappast finns något egentligt insynsintresse i offentliga funktionärers personnummer.”

Det stämmer inte.

Många journalistiska granskningar bygger på tillgång till personnummer. Dessa är i normalfallet offentliga i alla andra sammanhang. Så har det fungerat sedan personnumren infördes. Här några exempel på avslöjanden som inte kunnat göras utan tillgång till offentligt anställdas personnummer:

• Dagens Nyheter kunde 2013 avslöja att kommuner hade misskött kontrollen av anställdas eventuella brottsliga bakgrund inom skola och barnomsorg. I stället hade ett antal dömda sexförbrytare och pedofiler fått jobb i verksamheterna. Granskningen kunde göras genom att anställdas personnummer kontrollerades mot register hos olika domstolar.
• Flera medier har kunnat avslöja hur offentligt anställda chefer gett sina barn gräddfil till jobb inom den egna verksamheten.
• När signaler kom om överbeläggning i barnomsorgen i en kommun i Skåne kunde Sydsvenskan med hjälp av personuppgifter kontakta och intervjua ett stort antal förskollärare om läget.  
• Andra medier har granskat domares extraknäck. Tänkbara problem är domstolsjurister som privat fungerar som rådgivare åt parter som sedan kan figurera i mål där juristen ska döma. Granskningarna har möjliggjorts genom att personnummer kontrollerats mot bolagsregistret.

Skälet till att hemlighålla personnummer hos myndigheter skulle vara att skydda anställdas integritet och förebygga risker för obehag, trakasserier och hot. I de fall det sker ger den nuvarande lagstiftningen redan möjlighet för myndigheter att hemlighålla personuppgifter för särskilt utsatta yrkesgrupper. För övriga anställda kan sekretess införas om det finns konkreta skäl att anta att någon riskerar obehag eller hotas.

Om förslaget om hemliga personnummer förverkligas blir det ännu en del i en olycklig utveckling där offentlighetsprincipen under många år stegvis urholkats genom till synes små enskilda inskränkningar.

Redan på 90-talet begränsades insynen i Arbetsförmedlingens verksamhet så att det blev nästan omöjligt att granska hur ett stort antal miljarder använts. Vi får inte veta om pengarna enbart används till effektiva stödåtgärder för arbetslösa eller om medel även betalas ut till lycksökare och oseriösa aktörer. Senare har lagändringar även medfört sekretess för pass- och körkortsbilder, säkerhetskopior och dokument med koppling till EU-samarbetet.
   
Utöver dessa lagstiftade inskränkningar tillkommer ett antal andra som en indirekt följd av att en allt större del av den offentliga verksamheten drivs av privata entreprenörer.

Friskolor, privata förskolor och äldreomsorg och sjukvård på entreprenad är alla stängda för insyn för journalister, föräldrar, brukare och annan allmänhet.

En indirekt följd av privatiseringarna har blivit att kvarvarande offentliga verksamheter numera anses konkurrensutsatta och därmed omfattas av affärssekretess. Nyligen gavs besked från primärvården i Västra Götalandsregionen att vårdcentraler som inte kunde leverera ett plusresultat skulle stängas. Journalister som ville ta del av de ekonomiska resultaten för regionens vårdcentraler nekades med hänvisning till att uppgifterna utgjorde affärshemligheter.

Sammanfattningsvis konstaterar vi att offentlighetsprincipen stegvis urholkas allt mer. Det är ett stort problem för alla som vill ha ett öppet och demokratiskt samhälle, inte bara journalister.  
                                                                             MATS AMNELL
                                                                             Offentlighetsjouren Fojo
                                                                             NINA HJELMGREN
                                                                             kursansvarig Fojo
                                                                             KERSTI FORSBERG
                                                                             verksamhetschef Fojo
                                                                                                  (fr 2 maj)