Fel av SVT Dold
att namnge flyktingar

26 maj, 2017

De närmaste åren väntas fler än 50 000 personer gå under jorden, enligt Migrationsverkets senaste prognos, bland annat som en konsekvens av Sveriges förändrade flyktingpolitik.

De nya lagarna och reglerna gör att yrkesetiken utmanas allt oftare bland oss som möter och arbetar med flyktingar.

Många tjänstemän inom offentlig verksamhet tvingas betala ett högt pris utifrån att de protesterar och även slutar sina anställningar då arbetsgivarens förhållningssätt, rutiner och åtgärder inte längre går att förena med den professionella etiken.

Frågan om etik ställs också på sin spets för journalister. Att bevaka det som sker är ett angeläget uppdrag för journalistiken. Många gömda vill berätta om hur det är att leva under så sköra omständigheter – men intervjuer måste göras med stor omsorg för att de inte genom publiceringen ska åsamkas oförskyllt lidande och skada i deras redan mycket utsatta situation.

Nyligen sände SVT Dold reportaget ”Skugglandet”. Enligt redaktionen ett program där reportern ”ger sig in i ett skuggsamhälle som bara växer i Sverige. Och hon ställer frågan: Vad gör vi med alla de männi­skor som inte ska finnas här, men som finns här ändå?”.

Agape i Göteborg är en av alla frivilliga rörelser som växer fram när det offentliga tar sin hand ifrån och avvisar personer som kommunerna tidigare arbetat för att stödja. Vi vet vad som händer med dessa personer.

Sedan starten vid årsskiftet har Agape ordnat boende och trygga, meningsfulla aktiviteter för hundratals unga som avvisats från kommunernas boenden för ensamkommande och som annars med stor sannolikhet hade drivit runt på gatorna och i affärscentrum med stor risk att rekryteras till organiserad brottslighet, missbruk och prostitution.

Agape vet också vilka allvarliga konsekvenser ett reportage av den typ som SVT Dolds program ”Skugglandet” kan få. I inslaget framträder intervjupersonerna framför kameran, de filmas helt öppet i miljöer där de går i skolan, har fritidsaktiviteter och på platser där de tvingas hitta någonstans att sova om natten.

I princip levererar reportaget dessa adresser direkt till gränspolisen som nyligen gick ut och berättade om sina intensifierade insatser för att söka upp gömda personer i region väst.

Programmet hade kunnat sändas med dold identitet och i miljöer där de unga inte vistas till vardags. Reportaget har inneburit en större fara för ungdomarna. Av säkerhetsskäl måste ungdomarna nu tillsammans med frivilliga vuxna i sin närhet överväga om de kan fortsätta sina idrottsaktiviteter i den namngivna klubben och även fundera kring fortsatt skolgång – de enda normala fasta punkter de har i sina liv.

Det krävs inte mycket för att förstå att de två ungdomarna är ovana intervjupersoner som journalisten bör visa särskild hänsyn mot. Agape har skrivit till redaktionen för SVT Dold och fått ett svar som tyder på en stor okunskap och bristande insikt om gömdas – och särskilt ungas – situation:

”Publiceringen genomfördes i samförstånd med ungdomarna. Det är alltid lätt att formulera farhågor inför den här typen av program. Vi har noggrant vägt de risker du påtalar mot ungdomarnas rätt att få framträda öppet, helt eller delvis, och uttrycka sig fritt. Vi har kommit fram till att det senare intresset väger tyngre.”

För ungdomarna i SVT Dolds reportage är skadan redan skedd. För att inte fler ska drabbas, vädjar därför Agape till landets redaktioner och journalister att noga gå igenom innebörden av de etiska reglerna för press, TV och radio, såväl publicitets- som yrkesregler.

Innan ni intervjuar fler gömda, tänk och tala extra noga igenom hur ni ska göra för att inte åsamka dem mer skada och för att respektera deras personliga integritet. Utgå från de gängse publicitetsreglerna:

  • Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
  • Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör en identifiering möjlig.
  • Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som återger materialet.

Och tänk på att publicering av ett namn, ett foto, en platsangivelse eller en annan, i annat fall, till synes oförarglig uppgift kan få katastrofala konsekvenser för den som lever utanför, gömd, i det skuggsamhälle som nu håller på att skapas i Sverige.

Agape – frivilligorganisation till stöd för ensamkommande barn,
genom Matilda Brinck-Larsen, verksamhetsansvarig Agape och huvudansvarig Lag C, David Nilsson, fd enhetschef för boende för ensamkommande barn i Mölndals stad, Cajsa Malmström, frilansjournalist, Teresa Söderling, föreståndare HVB-hem, Frida Ejervall, gymnasielärare, Annika Ahren Vargas, sjuksköterska, Anna Olsson, legitimerad psykolog, Maximilian Ibranista, volontär Agape,
Marcus Högenå Bohman, volontär Agape.


SVAR:

Att göra reportage om utsatta människor är inte enkelt. Jag håller i allra högsta grad med artikelförfattarna om att det ofta uppstår svåra etiska avgöranden. Å ena sidan står uppdraget att visa skeenden och konsekvenser som inte är kända för den breda allmänheten. Och att göra detta på ett berörande sätt som öppnar ögon och kanske rent av leder till debatt och engagemang.

På den andra sidan står omtanken om de som medverkar, att förutse indirekta konsekvenser som kan bli följden av en i övrigt viktig publicering. Närmast varje vecka ställs vi som arbetar med undersökande journalistik inför olika typer av kniviga avgöranden. Olika aspekter ska vägas.

Den metod vi använde, som hjälp i detta arbete kallas line by line. Allt vi gör gås igenom, rad för rad, av erfarna redaktörer, utifrån en manual med kontrollfrågor och krav på dokumentation. Fakta, bemötande och allt annat som regleras i de pressetiska riktlinjerna vägs noga. För och emot. Positiva och negativa effekter.

I fallet med reportaget ”Skugglandet” ville två myndiga personer berätta sin historia.

De ville bli två mänskliga exempel på en växande grupp som ofta beskrivs som kriminell, missbrukande och närmast ett trygghetsproblem för allmänheten. En viktig motbild som kan öppna ögon och nyansera debatten. En av personerna framträder under fingerat namn, men visar sitt ansikte. En annan framträder under sitt förnamn. Vi väljer att filma på vissa platser. Vi väljer bort andra. Än en gång en avvägning som inte är enkel men som gjorts efter omfattande diskussioner, både med medverkande, reporter, redaktör och ansvarig utgivare.

I det här fallet ville de själva gå ut i offentligheten och berätta.

Vi landade därför i slutsatsen att inte helt anonymisera dessa  viktiga berättelser. Att synliggöra, att inte dölja, att skapa identifikation, var viktigt. Och de sannolikhetsbedömningar som gjordes, tillsammans med experter, påverkade så klart också beslutet.

Jag uppskattar artikelförfattarnas engagemang men vänder mig mot den del av artikeln som andas att vi och andra inte tänkt, inte funderat, eller ens verkar bry oss. Det är inte sant.

Det som är sant är att vi verkligen anstränger oss för att navigera i dessa svåra frågor. Därmed inte sagt att det aldrig uppstår konsekvenser, eller ens att vi alltid gör rätt.  Men i det här fallet tror vi det och står för det.

Kenny Adersjö
projektledare för SVTs program Dold

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

SVT Korrespondent
SVD söker medarbetare
Journalistfonden stipendier
Hatad

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies