Gå direkt till textinnehållet

Få medier granskade vargjakten

Den 2 januari inleddes den första licensjakten på varg i Sverige på över 40 år. Händelsen bedömdes uppenbarligen så viktig att medier över hela landet fick svämma över av material om jakten.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Visst ska viktiga händelser och beslut som rör upp känslor få debatteras och ventileras, men var denna vargjakt värd allt detta utrymme och överdrivna språk? För de flesta svenskar är rimligen vargar och vargjakt en icke-fråga, en de inte berörs det minsta av.

Ett exempel på tveksam bedömning: Den 13 januari nådde nyheten om jordbävningen på Haiti Sverige. Då blev nyheten att en flådd varg saknade testiklar när den skulle obduceras den viktigaste inrikesnyheten i elva-Ekot. Dagstidningarna hakade på.

När jakten inleddes var det som om dammluckorna öppnades för en flod av invektiv mot jägare och mot regeringen som kom med förslaget, medan det var märkligt tyst kring det faktum att en stor majoritet av riksdagen stod bakom vargjakten.

En känd debattör använde Metro för att i en känslosam konvulsion likna vargjägarna med dem som släpper napalmbomber över barn.

Men åsiktsjournalistiken är en sak. Värre är det med nyhetsarbetet. Det har med några lysande undantag varit ont om faktabaserade bakgrundsartiklar som belyser vargstammen i världen och i Sverige, liksom reportage om vanligt folks liv med vargar. I debatten talade jaktens motståndare om hetsjakt och kaos. Nyhetsjournalisterna hakade på. Få har granskat om det verkligen var så.

Många i vargens närområden upplever den som ett problem. Många skribenter ironiserar över detta. Få prövar att i stället belysa hur och varför. Såväl regeringen som socialdemokraterna är för att vargstammen ska förvaltas genom jakt. Lokalt deltagande i förvaltningen är viktig för att de boende i vargområden ska acceptera vargarna. Det har forskare och förvaltare med erfarenhet från återintroduktionen av varg i Nordamerika framfört många gånger på vargsymposier i Sverige. Liknande har sagts av svenska samhällsforskare, liksom av Brå.

Den politiska samsyn som uppnåtts kring detta, har hamnat på en märkligt undanskymd plats. I stället har Miljöpartiets, Vänsterpartiets och vissa så kallade natur- och djurskyddsorganisationers motstånd mot jakten fått stor uppmärksamhet.

Det reser frågan om nyhetsjournalisterna har gjort sitt jobb? Har det som publicerats varit sakligt, balanserat och relevant?

Frågan blir än mer berättigad eftersom fakta om svenskarnas inställning till vargjakten knappt alls belysts. Var svensken i gemen för positiv till jakten? Passade detta inte in i den mediestorm som blåstes upp på några redaktioner?

Journalister på Svensk Jakt:

Sten Christoffersson, Marie
Gadolin, Jan Henricsson, Tomas
Johansson, Bernt Karlsson,
Malou Kjellsson, Madeleine Lewander, Ulf Lindroth, Bertil Lundvik, Gunnar Nilsson, Olle Olsson, Magnus Rydholm
och Daniel Sanchez

Fler avsnitt
Fler videos