Expressen gör GW Persson till allvetande orakel
Expressen söndagen den 3 januari, sidan 15: Leif GW Persson på bild och en hel artikel med uttalanden om den aktuella vargjakten. Sidan 24 samma dag: polisprofessorn med helsida - och i helfigur, yttrande den för honom makalösa meningen "Jag har blivit snällare". Sju sidor längre fram, sidan 31, ännu en bild på karlen, där kommenterande författaren Björn Ranelids kritik kvällen innan i TV-programmet "Stjärnorna på slottet".
Som om denna tredubbla exponering av Persson inte räckte denna helgdag, dyker hans nuna ånyo upp dagen därpå, den 4 januari, då han plötsligt har blivit expert på vargjakt (sidan 13).
Och på sidan 24 samma dag tillägnas han en ett jättefoto och en rubrik över hela sidan, då utgjutande sin galla över ovannämnde Ranelid, vars uttalanden han ju kommenterat dagen innan: "Det är fel i huvudet på honom" (Alltså på Ranelid, enligt Expressens professorsorakel).
Så håller det på vecka ut och vecka in, ofta dagligen i kvällstidningens spalter! Vem är intresserad av denna fullständigt groteska lansering av en ej blott av tidningen utsedd men också självutnämnd expert på det mesta i samhället och som utan att blinka och utan tillstymmelse till ens ett uns av bevis – för att ta ett exempel – sätter sig över tre domstolars slutsats rörande de riksbekanta läkarnas roll i Da Costafallet. "…där finns två läkare som berövats alla chanser till ett anständigt liv beroende på att en hoper stolliga skönandar förvandlade en brottsutredning till en könsfråga och på det mest blodiga allvar som tänkas kan lyckades övertyga alldeles för många . . .att de mördat och styckat en prostituerad kvinnan som de i själva verket aldrig ens hade träffat." (Expressen 3/1, sidan 24).
Hur han vet mer och bättre än det rättsväsende, som han är satt att tjäna, får läsarna naturligtvis aldrig svar på: Leif GW Perssons nisch är nämligen bara tyckandets, självsäkerhetens oavbrutna produktion av personliga åsikter, som av den stora kvällstidningen bedöms vara så väsentliga att de platsar ej blott på en utan flera sidor dagligen eller åtminstone varje vecka – så gott som alltid interfolierade av hans nuna!
Vilken torftig och för länge sedan uttjatad journalistik! Som om det inte finns andra kriminologer, författare och jägare i landet, vilka med såväl fakta som underlag, mer ödmjukt tonfall och stilfullare ordval skulle kunna berika läsarnas vetande!
Leif GW Persson som kvällstidningens älskling och därmed följetongsfigur har för länge sedan spelat ut sin roll. Lämna karlen i fred i sin jakt- och/eller författarstuga och låt honom sitta där och koka sin litterära soppa och vid behov från dess öppna fönster sikta på en räv eller ett vildsvin. Självsäkra och övermaga åsiktsproducenter, som vet mer och bättre än alla andra, bör sannerligen inte av en stor tidning upphöjas till rang och värdighet av "experter" i alla möjliga och omöjliga ämnen. En sådan journalistik kan vi vara utan.
BENGT OLOF DIKE
(Politisk redaktör NT 1979-1995, nu frilansjournalist.)
