Gå direkt till textinnehållet

Cilla Benkö: Ansvaret avgörande framtidsfråga för alla ljudskapare

Den 13 februari uppmärksammas världsradiodagen, instiftad av Unesco 2011 för att lyfta den stora roll radion spelar i människors liv. Medielandskapet har förändrats rejält under det senaste decenniet, och inte minst har ljudutbudet fullkomligen exploderat. Aldrig tidigare har det funnits så mycket för den lyssnande publiken att välja bland och allt fler – företag, plattformar, produktionsbolag och medier – satsar på eget innehåll.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Världsradiodagens tema för i år är förtroende, och det landar passande mitt i en pågående debatt om vem som egentligen bär ansvar för innehåll som sprids i ljudvärlden. De senaste veckorna har ämnet ”desinformation i poddar” varit brännhett, och samtidigt pågår en livlig diskussion om vilka spelregler som egentligen ska gälla när det kommer till att skildra verkliga händelser och personer i dokumentärer och dramatiseringar. Det är tydligt att samtalet som under senare år kretsat främst kring innehåll på sociala medier-plattformar, nu på allvar nått en ljudmarknad som också behöver ta ansvar. 

Sverige har långa yttrandefrihets- och mediefrihetstraditioner, och ett tydligt system som bygger på att det alltid ska finnas någon som bär ansvar för det som publiceras. På Sveriges Radio har vi exempelvis ett drygt 40-tal ansvariga utgivare som kan ställas till svars för det innehåll som vi sprider och publicerar och jag är alldeles övertygad om att den tydligheten har byggt ett förtroende hos publiken. 

Den återkommande SOM-undersökningen, som genomförs vid Göteborgs universitet,  visar att förtroendet för Sveriges Radio är stabilt högt över tid. 70 procent av svenskarna har ganska eller mycket högt förtroende för vårt innehåll, och endast 7 procent ganska eller mycket litet förtroende. Återkommande påståenden i debatten om att  förtroendet för Sveriges Radio och public service befinner sig i fritt fall stämmer alltså inte. I själva verket ligger förtroendenivåerna för Sveriges Radio i topp bland samhällsinstitutioner i Sverige, endast polisen och sjukvården rankas högre bland befolkningen. Samtidigt är Sveriges Radios totala räckvidd historiskt hög: 7,4 miljoner tar del av vårt innehåll varje vecka.

Den debatt som nu pågår kring poddar och vem som bär ansvaret för innehållet visar att det på ljudmarknaden växt fram en gråzon. Går det att hävda att ”jag inte är journalist så jag har inget ansvar”? Går det att hävda att ”vi är bara en plattform så vi har inget ansvar”? Den som lyssnar på en podd från Sveriges Radio behöver aldrig tvivla. Vi duckar inte för det ansvar vi har och tar.

Vi befinner oss i en guldålder för ljudet, och jag vill, som vd för Sveriges Radio, vara oerhört tydlig med att vi tycker att ljudexplosionen och konkurrensen är bra. Den föder kreativitet och leder till ett bättre utbud i slutändan för publiken. Men vi befinner oss också i en nybyggartid där alla som gör ljud måste ta ansvar när framtidens medielandskap formas, inte minst för att värna våra långa tryck- och yttrandefrihetstraditioner.

För om det inte finns någon som ansvarar för innehåll, om vad som gäller är otydligt eller om publiken inte kan vända sig någonstans med synpunkter eller klagomål, finns risken att lagstiftare annars ser sig tvungna att instifta nya lagar eller begränsa offentlighetsprincipen.

Jag välkomnar debatten om innehållsansvaret och hoppas att den fortsätter. Ett sunt samtal där många röster och åsikter får höras värnar nämligen det fria ordet, och i slutändan alla människors rätt till fri och trovärdig information.

Att radio är det medium som har högst förtroende och att radio i Sverige ligger i topp när det gäller förtroendet i Europa är ingen slump. Värt att tänka på när ljudmediet nu med rätta utvecklas och nya spännande format hittar sin publik i en digital värld.

Cilla Benkö, vd Sveriges Radio

 

Fler avsnitt
Fler videos