Gå direkt till textinnehållet

Ännu en födelsedag i fängelse

I dag fyller en av Sveriges två samvetsfångar, Dawit Isaak 53 år. För sextonde gången tvingas han tillbringa sin födelsedag i en tre meter gånger tre stor cell utan kontakt med omvärlden.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

En sådan dag går mina tankar förstås även till Dawits fru, tre barn och övriga familjemedlemmar. Det är svårt ta till sig deras saknad och sorg.

För den som har eventuellt missat hans ”brott” så kan jag upprepa ännu en gång: att skriva om bristen på demokratin i Eritrea i sin tidning Setit i en enpartistat som inte haft några val eller någon yttrandefrihet sedan landets självständighet erkändes 1993. I Reportrar utan gränsers pressfrihetsprisindex för i år innehar Eritrea näst sista platsen medan Nordkorea har jumboplatsen.

Landets despotiske president Isaias Afewerki verkar inte ha några ambitioner att ge den frihetstörstande eritreanska nationen på drygt fem miljoner själar några grundläggande mänskliga rättigeter. Minst av allt verkar han ha någon avsikt att benåda yttrandefrihetsfångar som Dawit som placerats i det förfärliga Eira Eiro-fängelset i Eritreas huvudstad Asmara. Där har minst fem regimkritiker avlidit sedan 2010. Samtliga fångar i detta fängelse är isolerade och tillåts inte ens att tala med en annan medfånge.

Det är inte bara Dawit och hans familj som svikits under de gångna decennierna av den svenska staten. I mitten av september deltog jag i en internationell konferens som för en gångs skull riktade fokus på de svenskar som försvunnit. På Raoul Wallenbergkonferensen, som fått titeln ”Rätten till sanningen” på Armémuseet i hjärtat av Stockholm, samlades anhöriga till försvunna och oskyldigt frihetsberövade svenskar som vilseletts eller svikits av den svenska staten på ett eller annat sätt. Initiativtagare till konferensen var den kände amerikansk-tyske historikern Susanne Berger som anordnat liknande rundabordssamtal i Budapest och Moskva.

Raoul Wallenbergs syster, Roger Älmeberg, (son till piloten på DC3:an som sovjetiskt flyg sköt ner 1952), den svenske författaren och förläggare Gui Minhais dotter och sist men inte minst Dawit Isaaks bror Esayas var några av deltagarna.

Att se alla dessa anhöriga tillsammans och utbyta erfarenheter var såväl hjärtskärande som en stark upplevelse för mig. Jag hade svårt att hålla tillbaka mina tårar.

En erfarenhet delade samtliga anhöriga: de hade hänvisats till den berömda, för att inte säga den ökända svenska tysta diplomatin, och i många fall blivit utsatta för osanningar om till exempel var deras anhöriga försvunnit!

Med risk för att ropa i öknen vill jag basunera ännu en gång till den svenska regeringen: Överge den misslyckade diplomatin; kräv att få träffa Dawit i fängelset redan i dag och begär hans frihet omedelbart!

Vi är många som vill att Dawit ska fira sin nästa födelsedag med sin familj i Lerum.

KURDO BAKSI
journalist

Fler avsnitt
Fler videos

Ännu en födelsedag i fängelse

På fredag fyller den fängslade, svenska journalisten Dawit Isaak 42 år. – Ännu en födelsedag som han får tillbringa i fängelse, säger Agneta Lindblom Hulthén, ordförande i Journalistförbundet.

På fredag fyller den fängslade, svenska journalisten Dawit Isaak 42 år.

– Ännu en födelsedag som han får tillbringa i fängelse, säger Agneta Lindblom Hulthén, ordförande i Journalistförbundet. Men vi ger inte upp utan hoppas att de diplomatiska insatserna ska leda någonstans.

Journalistförbundet hoppas även att samarbetet med IFJ, Internationella journalistfederationen, ska öka uppmärksamheten för Dawit Isaak, som sitter fängslad i Eritrea sedan september 2001. Utan rättegång.

ma@journalisten.se

Fler avsnitt
Fler videos