Från full energi till avstimmat

6 juli, 2014

Egentligen började det redan i torsdags, för att på fredagen nästan fullbordas. Sista dagen under politikerveckan i Almedalen, söndag, är en rätt avslagen tillställning när man varit här alla åtta dagarna.

I början: Full energi, seminarier hela tiden, proppfullt överallt, prat, diskussioner, samtal som avlöser varandra.

Och så nu: Lugnt, vackert, en sommaridyll – och så lite politik och dirketsända program, inga köer, knappt några seminarier.

I fredags hade jag några nyhetsgrejer att kolla, först gick jag till DI sen till Resumé. Så snopen jag blev när båda tälten var borta. Jag försökte hitta några andra ingångar, men tälten, marknadsplatserna var borta. I presscentret satt fortfarande reportrar och fotografer från större delen av landet, men luften hade gått ur. Och då syftar jag inte på luften som fick reportrar att kollapsa, utan på den syrefyllda luften som legat över hela politikerveckan.

Vi satte oss och utvärderade ett tag i stället, jag och Journalistens reporter Johannes Nesser. Vad har veckan gett?

Journalisten har börjat göra rörlig bild på webben. Fotograf Tor Johnsson har fått lyssna på ljud, fånga klippbilder och sätta ihop våra intervjuer. Vi har tagit oss möjlighet att här, där det händer så mycket, prova vårt sätt att göra webb-tv. Fokus har legat på fördjupande intervjuer med intressanta personer. Det blev rätt bra, vi känner oss nöjda. Sen får vi se om även våra läsare och tittare också blir det.

Vi har för fulla hus lett en debatt om textreklam som bland annat ledde till ett löfte att de båda kvällstidningarna ska enas om en standard för annonsmärkning på nätet. Utmärkt. Det blev både en bra debatt, ett konkret resultat och en nyhet för oss. I panelen stod Thomas Mattsson, som måste ha veckans panelrekord, Jan Helin, som också varit flitig i alla paneler, PO Ola Sigvardsson, PKs ordförande Björn Häger och VD för Interactive institute Anette Novak.

På debatten om huruvida journalister kan stå emot PR-trycket var det ännu mer folk. Debattnivån var hög. När kommunikationsbyrån Gullers ordförande Hans Gennerud kallade medier och journalister för gärdsgårdsserien medan hans egen PR-bransch var FC Barcelona, var det många som hickade till. Men liknelsen känns inte helt fel. I hans bransch finns pengar, självförtroende, styrkan i att växa. Hos medierna är det många negativa trender och svårt att hitta hopp.

Trots det tyckte alla journalister i panelen, Aftonbladets samhällschef Hanna Olsson, SJFs vice ordförande Ulrica Widsell och Thomas Mattsson att en ung människa hellre skulle utbilda sig till journalist än till kommunikatör.

Och jag håller med. Bara en sådan sak som att vi får berätta hur det är och inte som någon vill att det ska vara. Och stjärnorna finns i vår bransch.

Vi hade också ett seminarium tillsammans med tidningen Omvärlden om vem som ska granska biståndet. Bristen på specialreportrar är svårartad i detta ekonomiskt tunga fält. 38 miljarder av statskassan går till bistånd, att jämföra med 42 miljarder till försvaret.

I en debatt om fackföreningstidningar talade LOs vice ordförande Tobias Baudin sig varm för betydelsen av självständiga fackförbundstidningar. Samtidigt har det inom TCO-sfären skett ett riktigt bakslag när tidningen Vision läggs ner, för att ersättas av ett magasin som är en del av kommunikationsavdelningen.

Vi pratade också i en panel hos Expressen om bevakningen av Fi inför EU-valet. Bevakningen var naturligtvis mäktigt överdriven, men den framgångssaga som fanns att berätta om Fi, var förstås  omöjlig att avstå. Min gissning är att partiet kommer att granskas mycket hårdare inför riksdagsvalet.

Dessutom har det under veckan pratats och debatterats om hot mot journalister, en utökad meddelarfrihet, framtidens medier, tidningar som sponsorer, presstöd, tryckta tidningars betydelse för demokratin. Alla debatter är inte bra, flera paneler består bara av folk som tycker samma sak. Ett bra exempel på motsatsen var We Effect presentation av sin rapport om bilden av Afrika i tryckta medier. Vi i panelen hade alla olika uppfattningar.

Listan med viktiga debatter om medier kan göras lång. Och kanske är det därför jag har svårt att förstå kritiken mot Almedalen. På varje seminarium finns det vanligt folk, journalister, PR-folk, lobbyister som pratar och diskuterar samhällsfrågor och demokrati på en hög nivå. Det är helt fantastiskt, tycker jag.

För Journalistens del har vi också med oss både nyheter och reportage som vi kommer att kunna använda på webben i sommar och i magasinet i höst.

Och minglen och DJ Battle då, är det ett kladdigt förhållande mellan politiker och journalister?

Jag tror generellt att det är bra att träffas och nätverka. Den brittiska journalisten Nick Davies sa för två år sedan i Almedalen att en av de bästa egenskaperna hos en journalist är att kunna dricka mycket öl med politiker, för att på så sätt få insikter, tips och källor för avslöjanden. Så långt skulle jag inte gå, men kontakter och nyheter kommer gärna när mötet är mer informellt.

Om allmänheten däremot skulle tappa förtroende för medierna för att journalister är på samma mingel som politiker så är det ett stort bekymmer.

Det är otroligt viktigt att vi fortsätter debattera detta. Debatten kan i sig se till att vi inte släpper garden och att vi sköter oss. Ett supervalår som i år är det extra viktigt att ingen tror att vi brister i vår granskning för att vi dansat med politiker i Almedalen.

I dag talar Annie Lööf som sista partiledare. Det blir det sista innan även Journalisten packar ihop och far hem. För mig blir det semester, men tidningen kommer att vara igång hela sommaren på webben.

Helena Gierttahg@journalisten.se