Gå direkt till textinnehållet

”Tryckfrihetsförordningen hotad”

Den svenska offentlighetsprincipen är hotad av ny EU-lagstiftning som införs 2018. Samtidigt fungerar EUs öppenhetsförordning dåligt, och det politiska trycket för att öka öppenheten är liten. Det visar en ny granskning och rapport skriven av frilansjournalisten Staffan Dahllöf (bilden).

Tryckfrihetsförordningen fyller 250 år i år, men det är tveksamt om den kommer att bli äldre än 251 år. Det menar Staffan Dahllöf, frilansjournalist och författare till rapporten ”Insyn genom tonade rutor – Om den villkorliga öppenheten i EU-kommissionen”.

– När EUs nya dataskyddsförordning träder i kraft 2018 kommer tryckfrihetsförordningen att jämställas med och kanske underordnas en ny personuppgiftslag. I dag står TF över personuppgiftslagen. Vilka följder det får är svårt att veta eftersom förordningen är komplex, men det är definitivt ett reellt hot mot den svenska offentlighetsprincipen och i värsta fall även mot meddelarfriheten, säger Staffan Dahllöf till Journalisten.

Det blir EU-domstolen som ytterst ska uttolka hur tryck- och yttrandefriheten kan förenas med skydd av personupplysningar och hur meddelarfriheten kan förenas med en ny lag om företagshemligheter.

– Vi vet inte hur tryckfrihetsförordningen kommer att påverkas förrän det blir prövat i domstol. EU-domstolen kan exempelvis ge sig själv rätt att redigera Facebook-konton där det lämnats ut information som strider mot dataskyddsförordningen.

I rapporten, som presenteras i en debattartikel i Göteborgs-Posten, undersöker Staffan Dahllöf dels hur EUs 15-åriga öppenhetsförordning fungerar, dels hur den nya dataskyddsförordningen kommer att påverka svensk lagstiftning.

I granskningen har han försökt att få överblick i tre vitt skilda politiska frågor med hjälp av öppenhetsförordningen, med nedslående resultat:

Arbetet med införandet av gemensam skatterätt för EU-länderna är så känslig att inte ens medlemsländernas regeringar får ta del av några handlingar från arbetsgruppen, än mindre allmänheten.

EUs relationer till Saudiarabien under 2,5 månader 2015 uppges bestå av kondoleansbrev med anledning av kung Abdullahs död, en ursäkt för EUs frånvaro vid en konferens och två så kallade verbalnoter – en om stöd för landets kandidatur till att leda FNs kommission för mänskliga rättigheter och en not om Jemen. De två politiska noterna lämnades inte ut.

Inte heller finns det någon sökbar sammanställning av kommissionsordförande Jean-Claude Junckers mejlkorrespondens. Det är inte ens möjligt att få veta var mejlen förvaras.

Utredningen visar också att EU konsekvent bryter mot sin egen öppenhetsförordning. Det finns bland annat inget fungerande dokumentregister, handläggningstiderna överskrider regelbundet de stadgade gränserna, ibland med månader, och skälen för att avslå begärda handlingar, att skydda kommissionen från insyn, står också i strid med förordningen.

– Många av bristerna är ganska enkla att åtgärda, men det finns inte politiskt intresse för det. Publicisterna och medieföretagen har inte heller skapat ett tryck för att få till förändringar. Det trycket kan skapas från redaktionerna i Sverige och i andra EU-länder. Man behöver inte lägga på Brysselkorrespondenter att begära ut handlingar och överklaga för att driva fram en större öppenhet. Korrespondenterna har fullt upp med annat, säger Staffan Dahllöf.

Fler avsnitt
Fler videos