Gå direkt till textinnehållet

Expressen 812 miljoner back under fem år

De senaste fem åren har Expressen gått back med sammanlagt 812 miljoner kronor, en oöverträffad siffra i svensk press. Inom en månad presenterar Expressens ledning ett sparpaketet som väntas slå hårt mot redaktionen.

De senaste fem åren har Expressen gått back med sammanlagt 812 miljoner kronor, en oöverträffad siffra i svensk press.

Inom en månad presenterar Expressens ledning ett sparpaketet som väntas slå hårt mot redaktionen.

I underskott räknat har Expressen satt svenskt presshistoriskt rekord. Varken Svenska Dagbladet, Arbetet eller ens Aftonbladet under sina värsta krisår kan uppvisa så gigantiska minustal som Expressen nu gör.

Som jämförelse kan nämnas att SvD mellan åren 1996 och 2000 gick back 395 miljoner kronor, det vill säga mindre än hälften av vad Expressen kommit upp i under samma period.

Expressens upplaga fortsätter att sjunka. För juli blev det ett tapp på drygt 55 000 exemplar per utgivningsdag jämfört med juli året innan och upplagan är nu nere i 377 000 ex.

Expressens nya VD Bengt Ottosson arbetar med en översyn av verksamheten.

– Resultatet presenteras om tre-fyra veckor, säger han.

Vad som är att vänta vill Bengt Ottosson inte uppge men rejäla personalnedskärningar är ingen djärv gissning.

Expressen inklusive Kvällsposten och GT har cirka 380 redaktionellt anställda. Det är nästan 60 procent mer än Aftonbladet som har 240 tjänster på redaktionen.

Kraftig bantning

Sedan Expressen, Kvällsposten och GT slogs ihop i januari 1999 har totalt ett 60-tal tjänster skurits bort. Flera Expressenmedarbetare som Journalisten talat med menar att en betydligt kraftigare bantning är oundviklig om ekonomin ska ordnas upp.

– Alla kostnader måste ses över förutom marknadsföringen, som det vore förödande att dra ner på, säger Anders Fallenius, rättsreporter.

Politiske reportern Per Wendel anser att det går att ta bort flera mellanchefer utan att det skulle märkas i tidningen. Men han tycker att det är viktigt att också våga satsa i krisen.

– Vi måste profilera tidningen i frågor som gäller bostad, politik, konsument, bilar, medicin osv. Expressens experter ska väga tungt i debatten.

Åsikterna om sommarens omgörning av Expressen går isär men ändå verkar chefredaktören Joachim Berner ha ett gott stöd på tidningen.

– Joachim Berner har gett intryck av att vara handlingskraftig och modig. Är det någon som kan göra något åt situationen så är det han, tycker kolumnisten Britta Svensson.

Expressens framtid hänger på hur stora ekonomiska smällar Bonniers är beredda att ta.

– Bonniers har ett långsiktigt ägarperspektiv. Man är medveten om att förluster hör till, betonar Erik Månsson, informationsdirektör på Bonniers.

Enligt Erik Månsson har styrelsen inte satt upp någon deadline för när tidningen måste gå med vinst igen.

Känslomässig bindning

Bonniers har öst in hundratals miljoner i Expressen år efter år, uppenbarligen utan att ställa särskilt hårda krav på besparingar.

Frågan är varför inte Bonniers agerat tuffare eller till och med gjort sig av med den stora förlustkällan.

– De grundade tidningen. Det ligger mycket känslomässigt i det här, säger Karl-Erik Gustafsson, professor i massmedieekonomi.

Han tror att Expressen ännu inte är igenom hela raset.

– Efter omgörningen i somras liknar Expressen mer en morgontidning. Fler av de gamla läsarna kommer att försvinna medan det tar tid innan nya strömmar till.

Karl-Erik Gustafsson menar att Expressen måste inse att man inte längre är störst.

– Sett till sitt uppträdande och hur mycket man låter verksamheten kosta har Expressen inte accepterat att man är en andratidning. Exempelvis höjde man priset tidigare i år, så gör inte en andratidning. Man har inte reducerat kostnader och personal i tillräcklig omfattning, nu kommer man att tvingas till det.

sw@sjf.se

Fler avsnitt