Gå direkt till textinnehållet

Aftonbladet ägdes av en rasforskare

Aftonbladet har under 23 år haft en banbrytande rasforskare som ägare. Professor Gustaf Retzius gjorde sina stora undersökningar om svenskarnas mest typiska drag just under åren på tidningen. – Det här är en nyhet och ett okänt, begravt kapitel i svensk historia, säger journalisten och författaren Maja Hagerman, som skriver om Gustaf Retzius i boken Det rena landet.

Aftonbladet har under 23 år haft en banbrytande rasforskare som ägare. Professor Gustaf Retzius gjorde sina stora undersökningar om svenskarnas mest typiska drag just under åren på tidningen.

– Det här är en nyhet och ett okänt, begravt kapitel i svensk historia, säger journalisten och författaren Maja Hagerman, som skriver om Gustaf Retzius i boken Det rena landet.

Gustaf Retzius forskning handlar om att undersöka formen på kranier från stenåldern och jämföra dem med skallarna hos levande människor. Hans jakt på den rena svenska rasen låg till grund för Statens institut för rasbiologi, som inrättades i Uppsala på 20-talet.

Rasforskningen finansierade han till stora delar genom sin privata förmögenhet, där Aftonbladet var en del.

Tillsammans med sin fru Anna Hierta-Retzius ägde han Aftonbladet mellan 1884 och 1907. Under en tid fungerade Gustaf Retzius både som chefredaktör och direktör och skrev även ledare.

Men på Aftonbladets hemsida nämns inget om tidningens anknytning till svensk rasforskning. Gustaf Retzius presenteras bara som en stabilt liberal chefredaktör.

rad

I boken Aftonbladet inifrån, som kom förra året i samband med 175-årsjubileet, skriver Rolf Alsing kort och gott att Retzius “studerat kranier hos människor och apor”. Inget mer.

Att Aftonbladet haft en ledande rasforskare som ägare är en nyhet även för tidningens informationschef Olof Brundin, som uppskattar Maja Hagermans bidrag till tidningens historia.

– Det är naturligtvis intressant att lära sig hur det sena 1800-talets tidsanda såg ut – hur bisarr den än var. Och hennes teorier om vikten av att hålla historien levande för framtida bruk köper jag, naturligtvis. Får vi anledning att skildra Retzius forskning i ett historiskt reportage har vi naturligtvis inga problem med det.

rad

Maja Hagerman anser att Afton­bladet skulle vinna på att granska även den här delen av sin historia.

– Gustaf Retzius var en stark man, med otroliga åsikter. Han gjorde sina stora rasundersökningar när han var ägare men ingen kan svara på hur det märktes i tidningen. Om alla bemöter nyheten om vår svenska rasforskning med likgiltighet kommer ingenting att hända.

Olof Brundin kan i dag inte säga varför Aftonbladet inte öppet redovisar sin koppling till rasforskningen.

– Aftonbladet har flera mörka perioder under sin snart 176-åriga tillvaro. Tyskvänligheten under 30-talet var exempelvis påfallande, vilket vi redogör för med all önskad tydlighet. Varför vi inte har några djupare redogörelser om Retzius forskning på 1800-talet har jag ingen aning om. Ett skäl kan vara att vi på vår hemsida bara kortfattat redogör för tidningen Aftonbladets utveckling och inte ger oss in i rasbiologiska resonemang, signerade en av våra många huvudredaktörer under årens lopp.

ma@journalisten.se

rad

Fotnot: Aftonbladets chefredaktör och ansvarige utgivare Anders Gerdin har inte kunnat nås för en kommentar. Läs mer om och ur Maja Hagermans bok Det rena landet på sidorna 16 – 20 i papperstidningen, nummer 20.

Fler avsnitt