”Spår av intelligent liv gör mig glad”
Eskapismen, att förflyttas till en annan värld. Det fick en mycket ung Fredrik Sahlin att börja sluka film. Efter 25 år som kritiker letar han fortfarande efter samma njutning – men hittar den alltmer sällan.
Hans pappa brukar skoja om att hans första ord var ”långfilm”. Som barn såg han Djungelboken elva gånger på bio, älskade westerns och tröttnade på actionkomedier som 15-åring. Men det tog ganska många vuxenår innan Fredrik Sahlin – välbekant för de flesta som SVTs filmrecensent – började titta på film professionellt. Att bli kritiker fanns överhuvudtaget inte i siktet.
Visst pluggade han filmvetenskap tidigt efter uppväxten i ett akademikerhem i välbärgade Stockholmskvarter. På Stockholms universitet öppnade filmvetaren Ole Breitenstein nya dörrar i Fredrik Sahlins filmintresse, genom att visa vägen till en analys där fokus ligger på vilken sorts samhälle och värderingar som skapat filmen.
– När Ole Breitenstein föreläste om det blev jag väldigt taggad, det blev något mer än en hobby. Jag skrev uppsats om Stallone och kalla kriget och så.
– Men sedan slog jag dank, konstaterar han, när vi ses i ett decembermörkt Stockholm där ingen offentlig plats är fredad från julmusik.
Eller slog dank? Han jobbade. I en mängd olika yrken. På långvården, svart på byggen långt ut i förorten, i outletboutique på fina gatan. Oftast inom vården.
– Jag tror jag fick en lite bättre bild av samhället av de åren. Inte minst på långvården, och på kvällspatrullen när vi åkte runt hos gamlingar och lade om sår eller gav piller… Det var faktiskt en helt ny värld för mig. Det var knäckande att se alla pensionärer som bodde i gamla arbetarhus, utan hiss. De var fast i sina små lägenheter på tredje våningen.
Till en del formade åren honom också politiskt. Men arbetet som kritiker har påverkat minst lika mycket, genom den mängd spelfilm och dokumentärfilm han sett.
– Folk brukar säga att journalister är vänster, och det kanske stämmer. Men jag tror att om man utsätter sig för olika sorters liv och tar till sig mycket information om världen så är det svårt att inte bli lite vänster. Många har säkert en annan uppfattning.
[…]
Svenskarnas biografbesök ligger stabilt sedan Sahlin blev kritiker, samtidigt som vårt film- och TV-tittande förändrats och vuxit med omvälvningarna i medielandskapet. Fredrik Sahlin försvarar SVTs hävdvunna urval av aktuell biofilm.
– Det handlar mycket om användarvänlighet, man ska kunna använda recensionerna. En serie på HBO kan ses av många färre svenskar än en film som går på biograf.
Som SVTs filmredaktör väljer han de tre filmer som recenseras på sajten varje vecka. Han utgår från vilka han tror läsarna är, och söker bredd.
– Jag skulle aldrig ha tre amerikanska filmer samma fredag. Men inte tre uzbekistanska heller… Och det finns något slags Robin Hood-verksamhet. En film med massiv marknadsföringsbudget behöver inte extra draghjälp. Jag väljer hellre en halvbra Folkets Bio-film framför en halvbra amerikanare.
Läs hela porträttet på Fredrik Sahlin i Journalisten nr 1/2016. Teckna din prenumeration här.
