FOTO: Tor Johnsson

"Ofta reagerar jag på saker med någon bisarrhetsfaktor i"

30 december, 2016

Hon har en lika nyfiken som skeptisk blick på samtidens krumbukter. Som matskribent är Jenny Dambergs ingång den sociologiska och kulturella. Genom att berätta om vad vi stoppar i munnen kan vi säga mycket om samhället, hävdar hon.

”Gastropolitik”, heter frilansjournalisten Jenny Dambergs återkommande kolumn i tidskriften Arena. Där avhandlar hon saker som varför stenålderskosten appellerar till män, skuldbeläggning av ammande mammor som dricker vin, eller det orimliga i att förskolepersonal ska behöva betala för att äta tillsammans med barnen. Vinjetten har hon själv pitchat in och den känns som en bra programförklaring för eller summering av hennes värv.

– Mat- och dryckesvanor fungerar som ett filter för att skriva om samhällsfrågor i vid bemärkelse. Könsroller kan ses där, klass, land och stad. Man kan också skönja trender och status på andra länder och kulturer i vad vi äter, säger Jenny Damberg.

Att skriva om vad vi stoppar i munnen är ett sätt för Jenny Damberg att få syn på värderingar som hon kanske inte är omedelbart klar över. En del av det ”påtande” som hon tycker att yrket går ut på för egen del. Ett exempel: boken Som hon drack där Jenny Damberg tillsammans med vännen och etnologen Lisa Wiklund skildrar svenska kvinnors frigörelse via deras alkoholvanor det senaste seklet.

– Jag hade läst om krogkulturens misogyna historia i ett annat sammanhang. Man behöver inte gå så långt tillbaka för att hitta exempel på hur ensamma kvinnor visats ut från barer eftersom de antogs vara prostituerade. Detta, ihop med incidenten där en ammande kvinna avvisades från en hotellbar och den svenska våldtäktslagstiftningen, gav mig en sammantagen känsla av att det fanns något konstigt här, säger Jenny Damberg.

(...)

Att mat skulle bli Jenny Dambergs huvudfokus som journalist var inte på förhand givet. Hon kom in i yrket tidigt, var ungreporter och musikskribent hemma på Smålandsposten i Växjö (hon är uppvuxen i lilla bruksorten Hovmantorp) och fortsatte med flera långa vikarierundor på Stockholmstidningarnas kultur- och nöjesredaktioner. Musiken var vägen in då, men hon släppte den successivt, det kändes svårt, på gränsen till korrupt att både bedöma och intervjua den svenska musikscenen.

Det var när hon började bevaka Stockholm som nöjesstad som maten kom in. Att skriva om krogar var en naturlig del av uppdraget – och hon hade plötsligt en lön som tillät henne att gå ut och äta.

– Jag var en deltagare i Stockholms krogkultur, det djupnade, jag tyckte det var kul. Och insåg att det fungerade bra – bättre än musiken – för att få syn på saker som pågår eller har pågått.

(...)

Trenderna i utbudet av väggfärger och småbarnssuccén Babblarna är två andra exempel på vilken typ av ämnen hon gärna tar sig an. Ibland som intressanta i egen kraft, ibland för att berätta något större. Vad är det hon går igång på?

– Ofta reagerar jag på saker med någon bisarrhetsfaktor i. Som man inte förstår omedelbart.

Hon tar exemplet Babblarna, ett program som utvecklades för barn med språkinlärningssvårigheter men som blivit en bred hit bland förskolebarn. För henne är programmet obegripligt – för att hon inte är ett år gammal, säger hon.

– Det är intressant för att det är en kulturprodukt som sprids i en målgrupp med svag agens, som inte kan hantera en mediespelare men vet ändå vad de gillar. De vuxna som har skapat det har lyckats knäcka koden. Det tycker jag är en underbar sak med mitt jobb, att få ägna en dag åt att tänka på vad som gör barn så otroligt glada av Babblarna, medan man själv bara blir irriterad.

Utlägg från uppdragsgivare hör också till hennes frilansvardag; de räddar ofta de sämre betalda jobb hon brinner för. Jenny Damberg är glad över att frilanslivet går ihop men kan bli sur på okänsligt satta arvoden – samma summa oavsett tidsåtgång – och över att hon ska behöva ”unna sig” att verka i mer tankekrävande genrer som essäer och recensioner.

 

Läs hela intervjun med Jenny Damberg i Journalisten, nr 15/2016. Teckna din prenumeration på Journalisten här.

Kommentarer

Det finns 0 kommentarer på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Journalisten-podden

Senaste numret

Prenumerera

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies