”Det journalistiska hantverket består”
Antifascism och antirasism, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter. En humanistiskt humanitär hållning. Så kan man med några nyckelord ringa in centrala ämnen som svenska PENs ordförande Ola Larsmo återkommer till som författare och journalist.
I dag vill han bland annat uppmärksamma den starka antifascistiska traditionen i Sverige.
– Sådana som författaren Eyvind Johnson och journalisten Mia Leche Löfgren gjorde fantastiska insatser. Även tidningar som GHT, VLT, DN och Eskilstuna-Kuriren tog stark ställning mot fascismen. Det är nästan värre att vi glömt motståndet mot fascism och nazism än anhängarna.
Ola Larsmos bibliografi förtecknar ett tjogtal böcker sedan 1983. Den senaste romanen, Förrädare, kom ut 2012.
Därtill en diger lista av artiklar, främst för Dagens Nyheter och UNT, men också för tidskrifter, och texter som publicerats i andra sammanhang, exempelvis i utställningskataloger.
Som skribent arbetar han i olika genrer: kulturjournalistik, essäer, noveller och romaner. Han är stolt över att kunna försörja sig på olika sorters skrivande.
Enligt Ola Larsmo är dokumentärromanen ett viktigt svenskt bidrag till världslitteraturen, en genre som utvecklats av författare som Ivar Lo Johansson, PO Enquist, Maja Ekelöf, Kerstin Ekman, Sara Stridsberg, Steve Sem Sandberg, för att nämna några.
Genren, i gränslandet mellan fiktion och journalistik, kan vara problematisk, medger Ola Larsmo. Men just det sporrar honom, att med fakta som grund göra skriva trovärdig, ”sann” fiktion.
Ola Larsmo har deltagit i debatten om journalistikens och mediernas framtid. Han vänder sig starkt emot den så kallade ”dinosaurieteorin”, som går ut på att när något nytt kommer måste något gammalt dö. I mediernas fall att tidningar måste försvinna efter att internet.
– Sådant har aldrig hänt i medieutvecklingen. Det journalistiska hantverket består. Det finns utrymme för tidningar och det journalistiska hantverket är nödvändigt.
Han har i debatten föreslagit en möjlig finansieringsväg att rädda tidningar och journalistik.
– Jag anser att man bör införa en Stimavgift på telekombolagens vinster och att den avgiften bör användas för att finansiera tidningar.
I det stora hela är han optimist. Trots upp- och nergångar ser han hoppfullt på journalistikens möjligheter.
Läs hela intervjun i Journalisten nummer 11/2014.
