Cecilia Stegö Chilò: Medieentreprenör med höga krav

Det är försommarens hittills varmaste dag i Stockholm. På Slottsbacken står turistbussarna på rad och digitalvideokamerautrustade japaner flockas kring högvakten. Strax intill, i Tessinska palatset är det både svalare och elegantare, när ett antal politiker, diplomater, akademiker och en och annan journalist samlats under kristallkronorna, inbjudna av landshövdning Mats Hellström till samtal på temat ”Europa i kris”.

Dagens huvudtalare är dock inte av det sirliga slaget, utan är båda raka och rättframma, såväl en skrynklig och nikotinhostig Jörn Donner, som den nya samhällstidskriften Initierats chefredaktör Cecilia Stegö Chilò, som på klingande östgötska och med knuten näve markerar när hon tycker att något är ”för jäääävligt”.

Den nykorade hedersprofessorn Donner inleder med att konstatera att ”inte ens i de seriösa medierna diskuteras de viktiga sakfrågorna” och att det är ett tidens tecken att samtal som detta förs i en sluten salong:

– Seriösa resonemang når bara en bråkdel av befolkningen. Medierna undviker allt som är komplicerat och svårgripbart.

Bredvid honom nickar Cecilia Stegö Chilò instämmande. Att tackla det komplicerade och svårgripbara – frågorna som är viktiga på riktigt – är den nisch hon och hennes redaktion mutat in för Initierat. Hon är trött på ogenomtänkt faktaförmedling och yvig opinionsbildning och vill istället ge förståelse, samband och insikt av ett slag som hon säger sig sakna i flertalet svenska medier.

Initierat är uppbyggd som en avancerad omvärldsbevakningstjänst för beslutsfattare och samhällsdebattörer, med noga utvalda artiklar i noga utvalda ämnen inom ekonomi, politik och medier. Redaktionen, en samling ”oberoende skribenter” som Malin Siwe, Peter Olsson, Anders Isaksson, Stig-Björn Ljunggren, Andreas Henriksson och Mats Linder, skriver fem-sex artiklar varje vecka, sprängfyllda med fakta och rikligt tryfferade med tabeller, nyhetsgrafik och gedigna källredovisningar.

– Vi vill ge läsarna bränsle för eget funderande och sökande, inte sitta och yxa till nyheter av ingenting, säger Cecilia Stegö Chilò, när vi lämnar Gamla Stan och söker oss mot den lilla tidningsredaktionen på Valhallavägen.

En tidig slogan lydde ”Vem får tänka till på torsdag?” Den kasserades dock när det visade sig att det var onsdagar som blev redaktionens deadlinedag.

Elitprojekt

Istället valde man den kaxigare ”Substans istället för trams”. Den attityden, parat med det höga prenumerationspriset (7 500 kronor per år, vilket innebär att varje nummer kostar som en inbunden bok och varje artikel som en månadstidning), har gjort Initierat till en tacksam måltavla för syrliga kommentarer om elitprojekt och Sveriges dyraste åsikter.

– Vår tidning kostar mycket eftersom vi startat från noll och måste gå runt från första veckan. Visst vänder vi oss till Sveriges eliter, men det finns ingen intellektuell snobbism i det här projektet.

I slutet av augusti ska upplagan stämmas av och beslut tas om framtiden. 1 000 prenumeranter räcker för att trygga ett års utgivning, inklusive vissa nya satsningar. Men även med några hundra prenumerationer färre kan förlaget fortsätta ett år, med samma format och utgivningstakt som i dag.

– Vår grundlinje är att ingen ska förlora på det här. Alla bjuder till av sin tid, men ingen ska behöva gå från hus och hem om vi inte lyckas. Och jag skulle inte se det som ett misslyckande om det visar sig att idén inte fungerar. Jag ser det som en merit bara att ha dragit igång det här.

Idén till Initierat föddes ursprungligen i Danmark. Där finns sedan 1989 veckobrevet Mandag Morgen, en ”nyheternas think-tank” grundad av eldsjälen Erik Rasmussen. Veckobrevet blev lönsamt redan efter nio månader och har sedan dess vuxit stadigt. Antalet läsare uppgår i dag enligt MMs hemsida till nära 30 000, vilket gjort Mandag Morgen till en av den danska samhällsdebattens viktigaste agendasättare.

Försvenska konceptet

I flera år har Rasmussen haft ambitionen att expandera till övriga Norden. I Norge startar en edition i höst, med Terje Osmundsen, som bland annat varit politisk rådgivare till förre statsministern Kåre Willoch, som redaktör. I Sverige blev det dock aldrig något av de stolta etableringsplanerna, trots att Cecilia Stegö Chilò i ett halvårs tid arbetade med att försvenska konceptet och hitta intresserade skribenter och finansiärer. Bonnier var nära att tacka ja till projektet, men efter många turer drog de sig till slut ur det hela våren 2001. Det innebar, förmodligen, slutet för en svensk Måndag Morgon. Men samtidigt en början på något nytt. Efter en årslång paus började Cecilia Stegö Chilò diskutera satsningen på nytt, tillsammans med den ”pratkrets” av skribenter som i ett tidigare skede visat sig positiva till att medverka i ett kvalificerat journalistiskt veckobrev. Diskussioner som så småningom mynnade ut i ett försök att göra något på egen hand, utan finansiell uppbackning och med ett helt eget varumärke.

– Vi hade väldigt seriösa diskussioner om vart svensk publicistik är på väg och vilka effekter det får på det offentliga samtalet. Vi tog till oss av det som många andra journalister ofta slår ifrån sig: att svensk samhällsjournalistik inte är särskilt respekterad. Inom näringslivet, politiken eller de offentliga förvaltningarna är tvärtom många både oroade och irriterade över mediernas arbetssätt och attityd. Det kändes angeläget att försöka göra något åt situationen.

Hennes egen kritik handlar framför allt om nivån på rapporteringen.

– Å ena sidan sköts den politiska bevakningen inte sällan av allmänreportrar som kan för lite och därför blir ett lätt byte för en allt mer avancerad spinneriverksamhet från politiskt håll. Å andra sidan kan även dåligt underbyggda krigsrubriker fälla vilken politiker som helst. Det är en allvarlig situation.

Hon tycker att journalisterna måste ta sin del av ansvaret för att det blivit så.

– Alltför många gör det enkelt för sig och skyller allt på medieföretagen, att det inte finns tid och resurser för att göra bra journalistik. Men det finns en komponent till och det är journalisternas självtillräcklighet. Alltför ofta får ett överdrivet självförtroende ersätta en sund självkritik.

Det hon efterlyser är ett nytt sätt att bevaka och granska samhällsutvecklingen.

– Ord som granskning, fördjupning och analys måste få tillbaka sin betydelse.

Cecilia Stegö Chilò har i sitt yrkesliv tagit ideliga växelsteg mellan journalistiken, näringslivet och politiken. Ett slags genombrott fick hon på

Profilstarka stilister

Svenska Dagbladets ledarredaktion i början av 90-talet, där ett gäng profilstarka stilister – bland dem Johan Hakelius, Susanna Popova och Marie Söderqvist – under Mats Svegfors ledning fick det att spraka om Svenskans ledarsida.

– Det var en stimulerande miljö, med högt i tak, intensiva diskussioner och inte långt till vare sig skratt eller tuff kritik. Och det är viktigt. Journalistik är i grund och botten ett kreativt yrke som likt skådespeleri eller musicerande kräver både klimat, talang och matchning för att bli riktigt bra.

Hennes recept för bra journalistik är annars ganska kortfattat: det ska vara genomtänkt, genomarbetat och – framför allt – korrekt. Och ambitionsnivån är alltid högsta möjliga. Hon stressas konstant av en oro över att det som presteras inte är bra nog.

– Som skribent är jag aldrig riktigt nöjd. Och att tidningen inte ska klara de kvalitetskrav vi själva satt upp är det som gnager hela tiden. Med de begränsade resurser vi har får man ibland nöja sig med att nå sju på en skala från ett till tio. Det är vad vårt lilla företag mäktar med. Helst skulle jag göra en Der Spiegel, men det går ju inte.

Initierats redaktion har, fram till nu, huserat i ett företagshotell i Östermalms diplomatkvarter,. Men det handlar knappast om något överdåd, snarare om en smågnetande och kostnadsjagande småföretagsmiljö, som för Cecilia Stegö Chilò känns helt naturlig, då hon ser sig själv som lika delar journalist och entreprenör.

– Jag har entreprenörsblod i mig. Min morfar var bonngrabben som blev rektor för en egen privatskola i Linköping. Har jag bara fått lite av hans mod att utmana och upphäva Jantelagen räcker det nog en god bit.

Vi avbryts en stund av skribenten Malin Siwe, som kommer in i rummet på jakt efter en favoritpenna och undrar om chefredaktören snott den. Det har hon inte.

Cecilia Stegö Chilò visar runt och pekar in i några angränsande rum.

– Där sitter en vinimportör. Så måste det bli gravöl i augusti har det förutsättningar att bli med klass.

Martin Jönsson