Utvecklingssamtal användes för uppsägning

Norrbottens-Kurirens chefredaktör Mats Ehnbom ska enligt journalistklubben på frågan varför tidningen inte kompetensutvecklat fyra redigerare ha hänvisat till utvecklingssamtal där redigerarna svarat att de vill fortsätta jobba som redigerare.

– Detta tolkades som att redigerarna inte var intresserade av att utvecklas så att de har den kompetens som efterfrågas inom koncernen, säger Linda Kask, som sitter i Norrbottens Medias klubbstyrelse och som var med vid förhandlingarna.

Utvecklingssamtalen hölls  långt innan förhandlingarna med de fyra redigerarna inleddes och därför anser journalistklubben att svaren inte är relevanta.

Annons

– Det är en helt annan sak att få frågan om man håller på att bli uppsagd, för då blir svaret säkert annorlunda, säger Linda Kask.

Hon säger att det finns ”en risk att utvecklingssamtalen inte blir så öppna och ärliga som de ska vara och att vi som anställda anpassar det vi säger utifrån det vi tror att arbetsgivaren vill höra”.

Mats Ehnbom vill inte kommentera vad som sades under förhandlingarna, och vad enskilda medarbetare sagt under utvecklingssamtalen är något han inte går ut i offentligheten med eftersom det bygger på förtroende mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

– Förhandlingen är avslutad och medarbetarna har godkänt och skrivit på ett avtal där deras tjänst avslutats. De har alltså godkänt uppsägningen och journalistklubben har valt att inte gå vidare, säger Mats Ehnbom.

De fyra redigerarna valde att ta avgångsvederlag efter att tidningsledningen framfört att de inte hade den kompetens som efterfrågades i den nya organisationen. Journalistklubben drev inte ärendet vidare eftersom redigerarna ville avstå.

Per Andersson är grundare av företaget Mediamentorerna som specialiserat sig på förändringsarbete inom medieföretag. Han vill inte uttala sig om det enskilda fallet, men konstaterar att det är första gången han hört talas om att utvecklingssamtal använts på detta sätt.

– Det är ett udda sätt att använda utvecklingssamtalet på. Det skapar inget större förtroende inför nästa samtal, säger Per Andersson.
Han anser att utvecklingssamtalen i dag är illa skötta och har förlorat sin kraft.

– Många företag har utvecklingssamtal bara för att man ska ha det och förklarar inte varför för medarbetarna, vilket leder till att samtalen blir kraftlösa.

Han tycker att det är viktigt att företag i förväg förklarar för medarbetarna hur den information som kommer fram i utvecklingssamtalen används. Han rekommenderar att företagen i samarbete med medarbetarna går igenom syftet med samtalen så att man är överens om hur de ska användas.

Även anställdas CV har använts av arbetsgivaren. Jour­n­alistförbundet stämde förra år­et Dagens Nyheter till Arbets­d­omstolen eftersom åtta med­arbetare enligt förbundet sagts upp på felaktiga grunder. Samtliga har arbetat mellan 15 och 40 år på tidningen. Arbetsgivaren motiverade uppsägningen med att de saknade kvalifikationer.

Dagens Nyheter skickade in omkring 30 CVn till Arbetsdomstolen för att belägga att det fanns sakliga skäl till uppsägningen av de åtta medarbetarna. Det var via kompetensutvecklingsrådet som de anställdas CV samlades in.

Förhandlingarna i AD inleds den 16 mars.

Fotnot: NTM-koncernen beslutade förra året att flytta redigeringen av alla tidningar till Norrköping. Detta ledde till ett sparbeting om tio redigeringstjänster på Norrbottens Media, NSD och Norrbottens-Kuriren, som ingår i NTM-koncernen. En av dem som ansågs sakna kvalifikationer för att jobba vidare hade arbetat som journalist på Norrbottens-Kuriren i närmare 40 år. De tre andra hade även de arbetat länge på tidningen och är mellan 45 och 56 år. En av dem hade även jobbat som reporter och en annan hade erfarenhet som nattchef.

Så funkar Las
Enligt Lagen om anställningsskydd, Las, har arbetsgivaren inte rätt att behålla den som har ”bäst” kvalifikationer utan det räcker med att den anställde har tillräckliga kvalifikationer för de arbetsuppgifter som blir kvar efter en neddragning för att turordningsreglerna ska gälla. Om en person kan erhålla tillräckliga kvalifikationer inom en – som rätten bedömer det – rimlig tidsperiod ska personen finns kvar på turordningslistan, varvid principen sist in först ut ska gälla.