Utred om Public service kan bli ett bolag

I ett 56 sidor långt dokument kring de offentligt finansierade medierna går Medieutredningen på djupet med de frågor man tycker behöver utredas kring SR, SVT och UR. Journalisten fick en förhandstitt på dokumentet, och en exklusiv intervju med Anette Novak, timmarna innan dokumentet lämnades till Kulturdepartementet. Bland annat vill Medieutredningen att regeringen utreder hela finansieringen av public service i framtiden.

”Inför en ny tillståndsperiod är det viktigt att en ny modell utformas så att den grundläggande finansieringen av verksamheten långsiktigt kan upprätthållas. Två alternativ som framstår som möjliga bör ses över i detalj: en skatteteknisk lösning och en allmän medieavgift per vuxen medborgare.”, skriver man i sitt PM.

– Det här handlar om de låsningar som finns i dagens system. Om du ska betala avgiften avgörs om du har en TV-mottagare eller inte. Vi rör oss in i en framtid där det här kommer förändras och vi tar del av innehållet på andra sätt idag. Då lyfter vi upp den frågan för att se om vi ska ha en slags teknikneutral bas istället? Då hamnar man i de här två lösningarna vi nämner för det finns egentligen ingen annan väg. Men det är såklart upp till den framtida utredningen att komma fram till, säger Anette Novak.

Det här har varit en brännhet fråga. Tror du det går att komma fram till den perfekta lösningen för finansieringen?

– Det är en svår fråga, men det vi ser är att man behöver se långt in i framtiden så man inte fortsätter lappa och laga på ett system som byggdes upp i en helt annan tid. Vissa utvecklingstrender kommer inte förändras, som den höga hastigheten i teknikutveckligen. Då är det naturligt att basen inte är kopplad till teknik, fortsätter Anette Novak.

I inledningen av sin promemoria skriver utredningen även om de stora utmaningar branschen står inför när det gäller tillgången på kvalitativ journalistik och kritisk granskning i vissa delar av Sverige, och bland vissa grupper.

– Bland annat pekar vi på att förorten är underbevakad. De medborgarna där har inte tillgång till journalistik i samma utsträckning som andra. Eller kommuner runt om i Sverige på de här blinda fläckarna som existerar på mediekartan.

Hur ska public service komma tillrätta med det?

– Båda programbolagen satsar redan och har öppnat redaktioner i de här områdena. Men där säger vi i vårt PM att utredningen bör se över hur det här arbetet kan stärkas yterliggare. Det här är ett fokus för mediepolitiken.

Under utredningens har man enligt Novak träffat en rad aktörer, både stora kommersiella som representanter från SVT och SR. De kommersiella bolagen säger att det är för att pengarna saknas som man dragit sig ur vissa områden. Men även SVT har centraliserats en hel del de senaste åren. Jag tar upp min gamla hemort Luleå som exempel för Anette Novak, där SVT flyttat större delen av produktionen till Umeå 30 mil bort. Samtidigt har TV4 som bekant lagt ned sina lokala sändningar över hela Sverige. Det här skapar en frustration som märks på landsbygden.

– Det du beskriver är ju att mångfalden skadas. I PM finns också ett förslag att man ser över hur det vi upplever vara kärnan i verksamheten, alltså den oberoende granskande journalistiken, kan stärkas. Det är en röd tråd i hela vårt PM.

Vad är det ni föreslår?

– Vi föreslår inget men vi pekar på olika saker. Ett exempel är ju om man tittar på hela den offentligt finansierade medieverksamhetens prioriteringar så kan det finnas förändringar som behöver genomföras.

Ni pratar även om innehållets urbanisering. Ett annat exempel som upprörde på landsbygden var nu i förra veckan när TV4 inte rapporterase om en jordbävning i Norrbotten. Min sociala feed var helt i upplösningstillstånd över detta?  

– Jag har själv bott i Västerbotten och det är allvarligt när stora grupper känner så. Det här kommer ur en reaktion som innehållsurbaniseringen skapat. Här är det viktigt att alla medieföretag, men särskilt offentligt finansierade medier, speglar hela Sverige. Användarna måste känna det.

…ni ser att det finns mycket att jobba med här alltså?

– I delbetänkandet hade vi mer detaljer kring hur det ser ut på det området och där kunde vi konstatera att alla medieslag, inte bara de kommersiella, har bidragit till den här urbaniseringen. Den är bekymmersam. Och det är extra viktigt att de offentligt finansierade medierna upplevs leverera på det.

De Medieutredningen även vet är att de tre senaste åren så har sponsrade program inom SVT ökat stadigt. 2014 med hela 20 procent, jämfört med 2013 och 2015, jämfört med året innan med nio procent. Är det dags att dra i bromsen för SVT när det gäller sponsringen, frågar jag Novak?

– Sponsringen har gått upp och ned över tid men det är helt riktigt att de tre senaste åren så har det skett en ökning som varit obruten. Vi upplever ändå att grundintentionerna med offentligt finansierade medier bland annat är att erbjuda ett alternativ till kommersiella miljöer. Men ser man en treårig obruten trend så behöver man se över det. Hör sponsring hemma? Och i så fall på vilket sätt?

I promemorian pratar man även om att en annan förändring man bör utreda noga. Nämligen om det behövs en samlad organisation för alla tre public service-bolagen.

– Man ska pröva olika organisationslösningar, menar vi. Det viktiga är inte att det sker en sammanslagning, utan att organisationen är anpassad för att leverera så bra som möjligt.

Så det här är inte bara ett sätt att spara pengar?

– Man ska alltid vara försiktigt hur man hanterar allmänhetens medel, men i det här fallet är det också så att vi har ett SR och ett SVT som skapades ur de gamla distributionsformerna. I ett nytt medielandskap där radio börjar göra TV och TV börjar skriva texter, så blir det väsentligt att ställa sig frågan. Är den här organisationsformen fortfarande den optimala? 

På vilka sätt skulle det då bli bättre om man slår ihop dem?

– Det kan bli både bättre och sämre, det säger vi inget om. Däremot så innebär sammanslagningar synergieffekter. Vi säger att vi tror och hoppas att man skulle kunna komma med betydande besparingar där.

Samtidigt har vi på Journalisten skrivit om SVTs många omorganisationer som redan orsakat ramaskri inom företaget. Folk blir utbrända och ett uppror har redan spridit sig från Malmö till redaktionen i Stockholm. Är det verkligen en ny omorganisation man behöver i de här företagen?

– Det säger vi ingenting om. Det är klart att som ledare kan jag känna att man ska alltid inför eventuella omorganisationer fundera på personalens arbetsmiljö, men samtidigt kan det vara så att just det här blir bättre. I dag adderas ofta arbestuppgifter när nya medieslag tillkommer. Sällan tas någonting bort. Det kan också vara en orsak? Så man skulle lika gärna kunna se det på ett annat sätt.  

Utredningen tar även upp offentlighetsprincipen, enligt rapporten kan det finnas goda skäl för att den i framtiden bör omfatta public service. Frågan är hur det skulle kunna påverka saker som källskyddet?

– Det är inte upp till oss att gå in i detalj hur man skulle kunna göra. Men det är klart att det borde vara möjligt. Insynen är viktig för avgiftsbetalarnas långsiktiga förtroende. De vill veta: hur fördelas mina pengar?
Men det måste ske med bibehållet källskydd och respekt för eventuell affärssekretess. Men det är ingen enkel fråga. Befolkningen signalerar i dag att man har ett ökat misstroende mot medierna. Man måste då ha en långsiktig strategi för att bygga förtroende, då tror vi att transparens är en bra början.

En annan skrivelse som görs handlar om möjligheten att skapa ett nytt självreglerande medieetiskt system. Utredningen skriver:

”För att förenkla för medborgarna bör det utredas om dagens pressetiska system ska ersättas med ett självreglerande medieetiskt system som omfattar även SR, SVT, UR samt TV4 i de delarna som berör de programrelaterade villkoren om opartiskhet, saklighet, respekt för den enskildes privatliv, genmäle och beriktigande.”

– Från vårt perspektiv är det här en fråga om det konvergerande medielandskapet. Idag har man exempelvis SRs inbäddade spelare med en text bredvid, och sen ska medborgarna på egen hand förstå att sker det något man inte gillar i spelaren så ska man anmäla det till Granskningsnämnden. Men händer det något i texten ska jag anmäla det till Allmänhetens pressombudsman. För förtroendets skull behöver man förenkla det. Det blir en viktig sak för utredningen att titta på.