UG: ”Sjöfartsverket försökte mörka uppgifter”

UGs reporter Lars-Göran Svensson berättar att arbetet med det reportage som sänds på onsdag började för ett år sedan. Programmet handlar om en upphandling av helikoptrar från ett italienskt företag som gjordes 2011.

– Sjöfartsverket hemligstämplade mängder av uppgifter. En av handlingarna vi begärde ut var på 1 000 sidor. När de var klara med sekretessprövningen återstod 20 sidor som vi kunde få ut, berättar Lars-Göran Svensson för Journalisten.

Tre gånger tvingades UG överklaga sekretessbesluten till kammarrätten, och fick rätt i alla tre fallen.

Annons

– Det var frustrerande eftersom flera av uppgifterna var så pass grundläggande. Vi begärde ut epostloggen, och trots att det finns en prejudicerande en dom i Högsta förvaltningsdomstolen vägrade man lämna ut den, säger Lars-Göran Svensson.

Vid ett tillfälle försökte Sjöfartsverket till och med överklaga kammarrättens dom. Det är inte möjligt för en myndighet att överklaga, det är bara personen som begärt ut den offentliga handlingen som kan överklaga.

– Det är grundläggande saker som juristerna på ett statligt verk måste ha koll på. De utnyttjade alla möjligheter att fördröja granskningen.

Sjöfartsverket hänvisade ofta till att uppgifterna var affärshemligheter, och att syftet med sekretessen var att skydda det italienska företaget.

– De följde företagets direktiv i stället för att göra en självständig bedömning. Lojaliteten mot företaget var viktigare än medborgarnas rätt till insyn, säger Lars-Göran Svensson.

Varför tror du att de ville fördröja granskningen?
– För att affärerna inte har skötts på ett sätt som tål dagens ljus. Till saken hör också att Sjöfartsverket blånekade till att de hade vissa handlingar, som vi sen fick ut på annan väg. Man försökte mörka och man försökte fördröja granskningen.

Ulf Holmgren, verksjurist på Sjöfartsverket, förnekar att myndigheten ska ha försökt mörka uppgifter eller velat fördröja granskningen.

– Det är riktigt att i första skedet lade vi en omfattande sekretess. Det var för att skydda företaget och vårda vår relation med företaget, vi har ju ett långsiktigt samarbete med dem. Kammarrätten återförvisade ärendet till oss för att gå igenom uppgift för uppgift, och det gjorde vi. Uppdrag granskning har, förutom ett mindre antal uppgifter som bedömts omfattas av sekretess, fått ut alla uppgifter de begärde av oss, säger Ulf Holmgren.

Varför blev sekretessen så omfattande?
– Vi började med att kontakta företaget och höra deras inställning till att vi lämnade ut uppgifterna. De sade nej. I deras ögon är alla uppgifterna konfidentiella. Sedan gjorde vi förstås en egen prövning, det är alltid myndigheten som avgör sekretessprövningen.

Det är sällsynt att ett statligt verk får bakläxa på det här sättet i kammarrätten – tre gånger i rad dessutom. Är det inte ett underkännande av ert sätt att jobba med offentlighetsprincipen?
– Nja, det vill jag inte säga. Vår utgångspunkt var att skydda affärsuppgifter som kan leda till skada för ett företag om de kommer ut, och då var det naturligt att prata med företaget om vilka uppgifter de ansåg att det kunde vara.

Ni försökte överklaga kammarrättens dom i ett fall, stämmer det?
– Ja, det rörde epostloggen. Vi menade att även om epostloggen är allmän handling så ska uppgifter i den kunna beläggas med sekretess. Det handlar om privata mejl, där man ser epostadressen, tidpunkten och ämnesraden. Själva innehållet i privata mejl betraktas vanligen inte som allmän handling, men det kan finnas privata uppgifter i loggen som är av sådan karaktär att anställda kan ta skada av att det kommer ut. Den frågan ville vi att kammarrätten skulle besvara.

Men de tog inte ens upp den frågan i domen?
– Nej. Jag var missnöjd med att de inte ens nämnde den, så jag försökte hitta en legal öppning för att få den frågan besvarad genom ett överklagande. Men det finns ingen sådan möjlighet, eftersom det inte går för oss att överklaga domen.

Det fanns också handlingar som ni förnekade existerade, som Uppdrag granskning fick tag på på annat sätt, varför försökte ni mörka det?
– Det fanns handlingar som inte var diarieförda på ett korrekt sätt 2011, bland annat epost, och det beklagar vi. Vi har fått ett nytt och mycket bättre diariesystem och vi har haft utbildningar och påminnelser om detta, så jag hoppas att vi har ett bättre fungerande diarium i dag.

Uppdrag gransknings reporter anser att ni har försökt mörka och fördröja granskningen, har du någon kommentar till det?
– Vi har inte försökt mörka. Uppdrag granskning har, med undantag för sekretess i begränsad omfattning, fått ut alla uppgifter de har begärt. Det har absolut inte varit vår avsikt att fördröja någon granskning.