Gå direkt till textinnehållet

UG ser en ljusning för grävande journalistik

Mediehusen sparar pengar men för första gången på många år ser landets främsta grävredaktioner en förändring. Marknadskrafterna har insett att bra undersökande journalistik är viktigt för affärerna.

Redan på MEG-dagarna i Göteborg började diskussionen kring hur framtiden ser ut för grävande journalistik. I dag fortsatte det i en öppen debatt på Gräv15.

Nils Hanson, chef för Uppdrag granskning, såg en förändring i koncernernas och marknadens syn på den grävande journalistiken. Bland annat har han nyss tappat två av sina bästa grävare som värvades av TV4-konkurrenten Kalla Fakta.

– Jag är glad att TV4 insett det kommersiella värdet av granskande journalistik. Nu när Nicke Nordmark och Hasse Johansson värvats dit är det ett tydligt tecken på det, säger Nils Hanson.

Fredrik Laurin har tidigare jobbat åt både Sveriges Television och Kalla Fakta. Numera är han grävchef på Sveriges Radio. Ett företag som har samma problem som många andra "gammelmedier". Trots stora resurser – och bra kompetensbredd bland sina anställda med kunskaper om allt från sociala medier till långa reportage – så når man inte ut till de yngre lyssnarna.

Han tog sin egen dotter som exempel.

– Hon är 16 år och när hennes egen pappa började jobba på SR så hade hon ingen aning om  Daniel Velascos gräv om flickan Nora. Jag gav henne reportaget på en mp3 som hon kunde lyssna på och nu pratar hon inte om något annat. Det visar att vår journalistik engagerar, menar han.

– Vår största utmaning är inte att vinna över varandras redaktioner. Vår utmaning är Google som omsätter mest i hela världen på annonser. Vi måste finnas där lyssnarna finns, fortsatte Laurin.

Vilka ska då få gräva i framtiden? Ett problem som diskuterats flitigt de senaste åren är hur få kvinnor som vunnit Guldspadens prestigefyllda priser. På UGs redaktion är man i dag tio män och åtta kvinnor. På Kalla Fakta är 70 procent av redaktionen män.

– Problemet kanske är juryn i Guldspaden? Jag tror det är relativt jämnt mellan antal gräv som görs av kvinnor respektive män, så problemet kanske är strukturellt? Många gånger kanske man inte ser ett gräv som en kvinna gjort som lika tungt. Man ser det som en ”jättebra nyhet” medan männens gräv går före, menade Journalistens chefredaktör Helena Giertta.

Fler avsnitt
Fler videos