Troligt med ettårigt avtal

I torsdags inledde förhandlarna från Journalistförbundet och Medieföretagen avtalsrörelsen för de fem journalistavtalen som löper ut den 31 mars.

Medieföretagen har meddelat att de ser ett ettårigt avtal framför sig, vilket gör att det är troligt att det blir ett kort avtal. Standard i den svenska avtalsrörelsen är att arbetsgivarsidan brukar vilja ha långa avtal för att säkra fredsplikten och facket vill ha korta avtal. Under 00-talet och framför allt efter finanskrisen 2008 har det dock blivit allt vanligare med korta avtal.

– Efter att ha haft en första sittning på bara två timmar är det fortfarande en väldigt god stämning och det hoppas jag vi kan hålla liv i, säger Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling.

Annons

– Det är fem avtal som vi ska förhandla parallellt och vi har inte fått bilden klar vad arbetsgivarsidan ser framför sig på alla avtalsområden. Vi befinner oss i en första fas.

Har du en känsla av om ni står nära eller långt från varandra i utgångsläget?
– Det är olika i olika delar. Om man ska ta ett konkret exempel så kan vi ta hur vi ska förhålla oss till de nya föreskrifterna för psykosocialt arbetsmiljöarbete, där är det inte fråga om de ska implementeras eller inte, det är hur de ska implementeras. Då behöver vi inte diskutera föreskrifterna i sig, och då blir det en helt annan typ av diskussion. Då delar man ändå samma världsbild – det är något vi måste göra. Samma sak när det gäller samverkansfrågan, utvecklingsavtalet gäller ju redan, det handlar ju mer om att föra in det så att det uppfyller båda sidornas behov. Det är ju betydligt lättare att ta avstamp i det än att börja prata om behoven av förändringar av avtalen i sig. Det kommer att bli lättare för oss att lägga pusslet när vi sett alla deras krav, och där är de ju inte ännu.

Journalistförbundets kravlista inför årets avtalsrörelse överlämnades till Medieföretagen före jul. Bland kraven finns:

• Utveckla och förbättra samverkansformerna.
• Stärka kompetensutvecklingen.
• Renodla och förtydliga anställningsformerna och konverteringsreglerna inom samtliga avtalsområden.
• Reglering gällande interna bemanningsföretag.
• Förtydliga och utveckla bemanningsavtalet.
• Granska kollektivavtalen utifrån diskriminering och missgynnande.
• Arbetstidsförkortning och arbetstidsförläggning för bättre arbetsmiljö.
• Avtal med centralt angivna löneutrymmen.
• Tvingande skrivningar om handlingsplan i löneprocessen vid ”nollning”.
• Tvingande skrivningar om medarbetar/utvecklingssamtal i löneprocessen.
• Ta bort övertidstaket i Dagspressavtalet.
• Översyn av OB och helgersättningar.
• Årliga lönekartläggningar och systematiskt arbete för jämställda löner.
• Bättre reglering av utlandstjänstgöring i Dagspressavtalet.
• Nytt upphovsrättssystem på public service.
• Meddelarskydd i kollektivavtalen.

Hela kravlistan finns att läsa på Journalistförbundets hemsida.

Det krav som ledde till störst engagemang på avtalskonferensen var regleringen av de så kallade interna bemanningsföretagen, där bemanningsföretaget och medieföretaget har samma ägare, till exempel Marieberg Media, Schibsted Media och Mittmedia Kompetens. Många delegater ville förbjuda de interna bemanningsföretagen helt.

Hur hårt ska ni driva kravet på stopp för de interna bemanningsföretagen som avtalskonferensen ställde?
– Vi har pratat mycket i avtalsdelegationen om det kravet som restes på avtalskonferensen, men det handlar om våra interna förhandlingsstrategiska diskussioner, det vore dumt av mig att prata om utåt. Vi har förstås en ambition att leva upp till kraven som ställdes både på avtalskonferensen och på kongressen och som vi har framfört till motparten före jul, men jag vill inte värdera de olika krav vi ställer bland annat eftersom vi inte har hela bilden av vad arbetsgivaren vill ännu.

Har ni hunnit diskutera löneutrymmet?
– Det är ingen hemlighet att Almega är väldigt låsta av hur industrimärket landar, så jag förväntar mig att det kommer att vara utgångspunkten för dem även denna gång.