Textar-löner dumpas
Arvodena för de frilansar som översätter och textar TV-program och filmer är låga. På senare tid har de även fått konkurrens från internationella företag som lägger ut delar av arbetet i låglöneländer.
När Undertextarnas journalistklubb gjorde en enkätundersökning bland de medlemmar som textade Utbildningsradions program svarade klubbmedlemmarna att de hann med att översätta 18 minuter programtid under en arbetsdag.
Eftersom undertextare får betalt per textad spelminut motsvarar det en månadslön på 11 000-12 000 kronor före skatt. Men när Utbildningsradion, UR, gjorde en motsvarande undersökning kom det fram till att det inte förekom några missförhållanden.
– Man måste jobba kvällar och helger, eller med annat, för att få det att gå ihop ekonomiskt, säger Kalle Hårding, en av två ordföranden i undertextarnas journalistklubb Medietextarna.
TV-bolagen anlitar inte själva undertextare, utan vänder sig till textningsföretag som Svensk Medietext, SDI Media och BTI Studios (tidigare Broadcast Text).
– Uppdragen delas ut i små portioner, några avsnitt i en TV-serie eller en spelfilm åt gången, vilket innebär att undertextarna inte vet om de har några jobb nästa månad. Det finns en ständig gnagande oro att uppdragen ska ta slut. Många undertextare känner att de är utbytbara, vilket gör att de inte klagar, säger Kalle Hårding.
Björn Lifvergren, VD för BTI Studios, som anlitas av UR, säger att de inte kan ge undertextarna längre framförhållning eftersom de inte själva vet månader i förväg hur många minuter de får i uppdrag av TV-kanalerna att texta.
Enligt BTI Studios ska en undertextare hinna med att texta 32 till 34 minuter under en arbetsdag, vilket enligt Björn Lifvergren ger en månadslön på 32 000–34 000 kronor. Anställda undertextare på Sveriges Television, som främst textar nyheter, anses hinna med 15-18 minuter på en arbetsdag. Skillnaden har motiverats med att de som jobbar för SVT har många möten och högre ställda krav på kvalitet.
Svensk Medietext, som bildades av de undertextare som SVT gjorde sig av med då bolaget skar ner antalet anställda, betalar inte undertextarna per minut, utan per text, men företagets VD Nicholas Ryderås tycker att 15-20 minuter per dag är en rimlig nivå.
– Om det är lättare översättningar kanske det dubbla, men inte mer, säger han.
Ska undertextarna översätta omkring en halvtimme per dag hinner de ofta inte med att se igenom filmen eller TV-programmet i förväg. Vanligen får de ett utskrivet manus som de har att gå efter. Finns det inget manus stiger arvodet med 30 procent.
– De som skriver manus till TV-serier och filmer borde vara intresserade av hur deras verk översätts. Har de som undertextar kort tid på sig kan kanske de konstnärliga nyanserna gå förlorade, säger Kalle Hårding.
På senare år har undertextarna och de svenska textningsföretagen fått konkurrens av internationella aktörer som pressar ner arvodena. Förutom att undertextarna ska översätta texten måste också en tidskod läggas in för hur länge en textruta ska visas. SDI Media har lagt ut tidskodningen på företag i Filippinerna.
– När bolagen lägger ut tidskodningen sänks våra arvoden. Det ger inte mycket i tidsbesparing att slippa tidskoda själv. Den största invändningen är att man fråntas friheten att formulera sig och själv redigera sin text. Det är som om en journalist fick direktiv om exakt antal ord per mening i sina artiklar, säger Kalle Hårding.
SDI Medias centraliserade textning har gjort att konkurrensen hårdnat mellan textningsföretagen. Björn Lifvergren på BTI Studios säger att det därför är svårt att höja arvodena för undertextare. Undertextarna tycker å sin sida att företag som BTI Studios inte borde använda låga arvoden som konkurrensmedel för att vinna nya marknadsdelar.
Konkurrensen från låglöneländerna och problem med att arvodena inte följer konsumentprisindex gjorde att undertextarna för ett år sedan beslutade sig för att bilda en journalistklubb.
– Den viktigaste frågan är arvodena och att bygga upp ett nätverk. Ensam har du svårt att ställa krav, säger Kalle Hårding.
Klubben, som för tillfället har 41 medlemmar, har fokuserat på SVT och UR. Om SVT och UR höjer arvodena hoppas klubben att de andra medieföretagen följer efter.
Journalistklubben på SVT anser att public serviceföretaget ska anlita bolag som följer god sed på arbetsmarknaden.
– SVT säger att de inte kan bestämma vilka arvoden som undertexterna får. Det tycker vi i klubben att de ska göra. SVT ska ta ansvar för hela kedjan, säger Petteri Karttunen, journalistklubbens ordförande på SVT.
Magnus Rönnlid, chef för SVT Undertext, säger att public servicebolaget inte diskuterar arvoden med de textföretag de samarbetar med, men kräver att de har ett avtal som båda parter är överens om.
– Vi kollar upp om företagen har avtal med undertextare som uppfyller de krav som finns på arbetsmarknaden – och det har de, säger Magnus Rönnlid.
Han påpekar att SVT år 2006 på eget initiativ krävde att Broadcast Text skulle höja ersättningen med 15 procent över standardarvodena till de undertextare som jobbade med SVTs program, och den klausulen gäller fortfarande.
