Gå direkt till textinnehållet

Statssekreterare Irene Wennemo: Risk för spridningseffekt

Det finns en risk att de metoder vissa medieföretag använt för att kringgå Las sprids till andra branscher. Det anser Irene Wennemo, socialdemokratisk  statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Men på regeringskansliet prioriteras andra frågor och det pågår inget arbete med att se över hur lagen fungerar – ännu.

Journalistens artikelserie Flexibilitetens pris har avslöjat flera missförhållanden på mediearbetsmarknaden. På regeringskansliet har man noterat händelseutvecklingen i mediebranschen och statssekreterare Irene Wennemo, tidigare chef för arbetslivsenheten på LO och ledarskribent på Aftonbladet, är oroad.
– Jag var på ett sjumånadersvikariat på Aftonbladet förra året och det pratades mycket om de här frågorna på redaktionen. Det fanns en stor kritik mot bland annat utnyttjandet av bemanningsanställda bland journalisterna.
Var du själv bemanningsanställd?
– Nej, på ledarredaktionen hade vi ”äkta” vikariat.
Ett av problemen är att bemanningsanställda ofta har sämre villkor än sina arbetskamrater.
– Enligt EUs nya bemanningsdirektiv ska man likabehandlas och det är ett hyggligt bra direktiv. LO-avtalet ställer mycket större krav på likabehandling och där har det varit lättare att hålla på likabehandlingsprincipen. På tjänstemannasidan är det inte lika reglerat i kollektivavtalen.

I flera av fallen som Journalisten beskrivit i artikelserien har arbetsgivare använt nya och ibland brutala metoder för att kringgå Lagen om anställningsskydd (Las).
– Arbetsgivarna älskar inte Las, men lagen har verkligen stora fördelar. Vi kan se att risken att bli kvar i arbetslöshet ökar otroligt snabbt över 50, medan vi har varit extremt duktiga att ha en hög sysselsättning bland äldre i Sverige – och det är delvis Las förtjänst. Det man försöker göra på de här ställena är att sätta hela Las ur spel. De bryter antagligen inte mot lagen, utan de har hittat sätt att runda systemet, säger Irene Wennemo.
Metro hotade förra året med att lägga ut hela produktionen på entreprenad och säga upp samtliga journalister om inte alla ansökte om ett avgångsvederlag om ett par månadslöner. Därmed kunde tidningen välja och vraka bland de anställda om vilka som skulle få vara kvar. Dagens Nyheters numera kända så kallade frysbox var enligt Journalistens källor till för att förmå de anställda att säga upp sig själva. Under de senaste åren har Journalisten rapporterat om flera liknande metoder.
– Det är ett problem. Om det är en stor konkurrensfördel att göra på det här sättet i stället för att förhandla med facket kan det sprida sig till andra sektorer, säger Irene Wennemo.
Vad gör man åt det då?
– Det har vi inte något svar på ännu. Man måste börja analysera vad det är för svagheter i systemet. Vad är det som gör att det blir möjligt att göra på det här sättet? Vilken lagstiftning är det som är problematisk? Är det Las eller i andra regelverk? Det arbetet har inte påbörjats, ännu. Men vi noterar vad som händer.
Det pågår alltså inget arbete med att se över hur Las fungerar och det beror på att man på Arbetsmarknadsdepartementet har varit upptagna med två akuta problem: visstidsfrågan och utstationeringsfrågan.

Alliansregeringen införde allmän visstid 2007, och den blev anmäld till EU-kommissionen av TCO för brott mot visstidsdirektivet. Orsaken var att lagen gjorde det möjligt att stapla visstidsanställningar på varandra under många år och EU-kommissionen hotar med att dra Sverige inför domstol. Regeringen har lovat att få till en lagändring i år, så det är ”lite brådis”.
En skärpning av lagen som rör allmän visstid kommer dock inte att påverka journalisterna i någon större utsträckning eftersom anställningsformen inte är tillåten i journalistavtalen.

Att det så kallade utstationeringsdirektivet står högt på agendan på Arbetsmarknadsdepartementet, beror på att det utmanar den svenska modellen.
I mediebranschen används bemanningsföretag ibland för att kringgå Las, man tar in nya journalister via bemanningsföretag och säger upp äldre journalister som är anställda i mediebolaget. Är det ett generellt problem på arbetsmarknaden?
– Det gjordes en utredning på departementet för att se om bemanningsföretagen används för att kringgå Las och det var inte så lätt att hitta exempel. Men det dyker ju upp, jag har stött på det i mediebranschen.
– Jag skulle inte säga att det generellt sett är så att man har fått försämrade villkor på den svenska arbetsmarknaden. Jag tror att journalistbranschen är mycket hårdare drabbad än andra. Det beror ju bland annat på att det är en väldig strukturomvandling i branschen och medieföretagen upplever sig hårt pressade och behöver få ner kostnaderna. Samtidigt är det väldigt många som vill jobba där. Det är som upplagt för att sådana här problem ska uppstå. Alla de branscher där det är svårt att försörja sig och som många vill jobba i har liknande problem. Det blir mycket svårare för facket att upprätthålla goda villkor.
Ska det till politiska åtgärder eller är det parterna som ska lösa arbetsmarknadsproblemen i mediebranschen?
– Den här regeringen skulle vilja göra mer vad gäller situationen för visstidsanställda, men man har ett svårt parlamentariskt läge. Vissa saker kan man göra med lagstiftning men det kommer inte att lösa alla problem. Vi tror att det är bättre att försöka få parterna att ta ett större ansvar.
– Den här frågan har lyfts och jag vet att Socialdemokraterna har  kongress i maj och där finns det motioner om bland annat bemanningsföretag. Man har noterat problemet.
 

Fler avsnitt
Fler videos