Sociala medier större än morgonpressen
På bara ett år har den samlade tiden svenskarna lägger ned på sociala medier fördubblats och nu använder svenskarna för första gången mer tid för Facebook och Twitter än på att läsa morgontidningar i papper. "Vi trodde först att det var ett mätfel", säger Ulrika Facht, forskningsinformatör på Nordicom.
Nordicoms undersökning Mediebarometern för 2013 visar att tiden som svenskarna lägger ned på medier ökar för första gången på flera år. I snitt handlar det om 6 timmar och 18 minuter per dag.
Den starkaste ökningen är sociala medier, där användartiden går från 17 minuter till 40 minuter per dag.
– Vi trodde först att det var ett mätfel, men det är ingen skillnad i frågeformuleringen jämfört med tidigare år och det är inte heller något fel i resultaten, säger Ulrika Facht på Nordicom vid Göteborgs universitet.
– Det är inte räckvidden i de sociala medierna som har ökat, det är alltså ungefär lika många användare som under 2012. Ökningen beror på att de som använder sociala medier lägger ner mycket mer tid nu än tidigare, och det är ungdomar och kvinnor som använder sociala medier mest. Det förefaller som att fler användare har börjat hitta sina vägar på nätet.
Samtidigt fortsätter läsningen av dagspress att rasa, framför allt morgonpress. På sex år har den totala andelen morgontidningsläsare minskat från 72 procent till 56 procent (läsning både på papper och på internet). Lästiden för morgontidningen ligger på 30 minuter per dag i papperet och 15 minuter per dag på internet.
– Samtidigt ser vi att bland ungdomar är sociala medier, till exempel Facebook, den viktigaste källan till nyheter, och det kan betyda att många konsumerar traditionella medier via sociala medier, säger Ulrika Facht.
År 2010 hade 14 procent av svenskarna i åldern 16-79 år tillgång till smarta telefoner, tre år senare var det 67 procent – och bland dem som är under 45 år har 90 procent tillgång till smart telefon. Män ägnar sin tid i smarta telefoner mest åt ljud- och bildmedier samt dagstidningar, medan kvinnor oftare umgås i sociala nätverk och läser bloggar.
Undersökningen visar att den digitala klyftan mellan hög- och lågutbildade växer. I gruppen lågutbildade är det färre som har tillgång till bärbar dator, smart telefon eller surfplatta. I tidigare mätningar har man antagit att eftersom en stor andel av de äldre är lågutbildade, har klyftan snarare varit åldersrelaterad än utbildningsrelaterad.
Men i år har forskarna gjort en specialgranskning bland dem som är mellan 16 och 65 år, och resultatet visar att det är stor skillnad mellan högutbildades och lågutbildades medieanvändning på internet.
Av de med låg utbildningsnivå använder 64 procent internet en genomsnittlig dag, jämfört med 90 procent av de högutbildade. TV-tittandet är dock högre bland lågutbildade (85 procent) än bland högutbildade (77 procent).
Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen 9-79 år, intervjuerna genomfördes under 2013 med 4 797 personer.
