Rapporteringen påverkas efter hot mot journalister

En undersökning som Utgivarna låtit göra bland 200 redaktionella företrädare inom etermedia och dagspress under april-juni i år visar att hotbilden mot journalister stärkts de senaste fem åren.

 

"Enkäten visar på behovet av ett stärkt skydd för pressfriheten, kanske via en särskild brottsrubricering. Hoten drabbar den enskilde journalisten hårt, men de slår också mot grunden för hela vårt demokratiska system", säger Jeanette Gustafsdotter, VD Utgivarna, i en kommentar.

 

Undersökningen presenteras på ett seminarium på Almedalen på måndagseftermiddagen.

 

Undersökningen visar att 40 procent av dagtidningarna och 50 procent av etermedierna utsatts för hot riktade mot medarbetare eller redaktionen sedan 1 januari 2013. De vanligaste hoten är mot medarbetare, och etermediejournalister är mest utsatta.

 

Det vanligaste motivet till hoten (hälften av fallen) är att skrämma journalister till tystnad. Och undersökningen visar också at hoten ofta är framgångsrika och leder till självcensur. Drygt 40 procent av redaktionsföreträdarna uppger att man tvekat inför en publicering eller ett jobbutlägg efter hot, och 37 procent av etermediejournalisterna säger att man undvikit bevakningsområden efter hot. Motsvarande siffra för dagspressjournalister är 20 procent.

 

Även när det gäller trakasserier är etermediejournalister mer drabbade (56 procent) än dagspressjournalister (37 procent). Trakasserier mot etermedier framförs oftast via nätet, medan dagspressjournalister oftare utsätts via telefon. Men var fjärde uppger att personer dykt upp på redaktionen eller på samma plats som utsatta medarbetare. Trakasserier påverkar också publiceringsbeslut och över hälften av de som utsatts upplevde otrygghet efteråt.

 

Våld mot journalister är mer sällsynt, men tre till fem procent av redaktionerna uppger att medarbetare utsatts för våld relaterat till arbetet.