PS-kommissionens första hearing bjöd på få svar

Den mest konkreta nyheten var att ytterligare en mediejätte, MTG, har anslutit sig till kommissionen, utöver det så ställdes fler frågor an vad som besvarades.

I åhörarskaran fanns tjänstemän, tidningsfolk, politiker och mediechefer. På scen stod Upsala Nya Tidnings VD och chefredaktör Charlotta Friborg, Aftonbladets publisher Jan Helin, Sveriges Televisions strategichef Jimmy Ahlstrand och Google Nordens kommunikationschef Gustaf Brusewitz.

Var och en lyfte egna funderingar kring mediebranschens utveckling och public service plats i den. Olov Carlsson, som tidigare arbetet med digitaliseringen på SVT, modererade.

Charlotta Friborg berättade om problem som rörde landsortspress. Hon lyfte bland annat konkurrensförhållandet till P4. Men den tydligaste problematiken för affärsmodellen menade hon vara att det geografiska monopolet försvunnit i takt med att internetanvändandet ökat.

– Det handlar om uppmärksamhetskonkurrens där vi till exempel konkurerar med gulliga katter. Det finns också bruna krafter som vuxit sig väldigt starka på nätet och är väldigt skickliga på att förvalta det, säger hon.

Charlotta Friborgs önskan om hur public service ska förändras handlade också om inkludera lokala leverantörer av nyheter. Exempelvis så skulle UNT kunna leverera lokala nyheter till SVT.

Jan Helin problematiserade publicering av material i olika plattformar och menade att publicister bör göra skillnad på materia som når många läsare och material som drar till sig läsare.

– De starkaste bolagen i den nya medievärlden tror att det finns en affär kring journalistik och jag pratar naturligtvis om Facebook och Google. De har däremot inte sett nytta av att producera journalistik själva, vilket är en stor skillnad.

Han menar mediehusen och public service inte är tillräckligt kritiska till de lösningar de stora amerikanska jättarna erbjuder för att sprida material åt publicister.

– Vad händer med vår relation till läsaren när vi ger bort vår artikel till en algoritm vi inte förstår? Här finns en enorm naivitet. Att public service går ombord på plattformar med finansierat innehåll går inte, så kan man inte att agera, säger han.

Jan Helin menar att man inte ska luras att tro att till exempel Facebooks användare är det samma som ens egna användare.

Resonemanget landade i att istället för att public service ska fortsätta finnas i sin nuvarande form borde det kanske omarbetas till att vara en plattform där publicister stod som garanter för innehållets kvalitet för att möta det medborgerliga behovet för nyheter  som de globala mediejättarna redan gör goda affärer på.

Jimmy Ahlstrand framhöll den mångfald som public service står för och att det i bolagets uppdrag ingår saker som de kommersiella kanalerna inte gör, som till exempel barnprogram och teckentolkning. Han framhöll också det höga förtroendet för public service, vilket han menar beror på den palett av nyhetsprogram som finns inom den statliga radion och TVn.

– Jag tror att det är vår roll, vi ska även rapportera för att verifiera vad som hänt.

Jimmy Ahlstrand lyfte också att presstödet tillsammans med den sänkta momsen tillsammans blir en pott som nästan är lika stor som den public service får från licenspengarna för att använda till nyhetsarbete.

– Skillnaden är att de pengar vi får är förknippade med en massa krav, säger han och räknar upp krav på till exempel täckning och regler för sponsring och mot reklam.

Gustaf Brusewitz, Google Nordens kommunikationschef, hade mindre att säga om hur public service, men desto mer att säga om det egna företagets satsningar på journalistik.  

– Under våren lanserade vi något som heter The Digital News Initiative. Det kommer ur en diskussion mellan oss och publicister i USA och ute i Europa det senaste året. De ville att vi skulle utveckla nyhetstjänster tillsammans i stället för att Google skulle börja göra nyheter själv.

Initiativet har tre pelare: utbildning, produktutveckling och en informationsfond. Han berättar att det är väldigt få svenska företag som hittills har sökt pengar ur fonden, även om han själv tycker att produktutvecklingen är den intressantaste delen i initiativet.

När det kommer till public service så tycker han att innehållet ska spridas på så många plattformar som möjligt. Gustaf Brusewitz tog amerikanska talk shows som exempel på vilken effekt det kan ha. Tidigare var talk showsen något som gick sent på kvällarna och som börjat tappa tittarsiffror. Men sedan programmen börjat sprida sitt material på Youtube så har siffrorna vänt.