”Priserna får inte bli för viktiga”

Prishyllan är överfull hemma hos SR-grävaren Daniel Velasco. Själv ser han främst journalistpriserna som ett sätt att köpa sig tid och frihet att kunna fortsätta göra det han vill.

Tre guldspadar, två Prix Europa, en IRE-vinst – och ytterligare något tjog priser. Daniel Velasco i Ekots grävgrupp har inte saknat bekräftelse under det femtontal år han varit undersökande reporter och dokumentärmakare. Den tidiga utmärkelsen Stora Journalistpriset 2003 gav honom fast jobb i Ekots grävgrupp.
– Kerstin Brunnberg bjöd ut mig på lunch och frågade om jag inte skulle börja på Ekot.
Fram till dess hade han jobbat på Radio Stockholm i fem år och tjatat till sig samarbeten med Dokumentärredaktionen och Ekot för att genomföra idéer han haft. 

Genom åren har Daniel Velasco gjort jobb om allt från utvandrade svenskar på spanska solkusten till vitrysk oljesmuggling. Men framför allt är han känd för sina avslöjande dokumentärer om ungdomsvård, psykiatri och polisväsendet. Att han valt att fördjupa sig i de slutna miljöerna är ingen slump.
– Det är för att det är så viktigt. När samhället tagit makten över människor och sagt att de av olika skäl inte får bestämma över sig själva, får det inte gå fel, den makten får inte missbrukas. Men det händer hela tiden. Då måste det upp till ytan så att det kan bli bättre.
Han konstaterar att den slutna ungdomsvården är ett ”tacksamt” ämne så till vida att en är en outtömlig källa till uppslag. 
– Det tar aldrig slut, vilket är jättetragiskt och gör det viktigt att fortsätta. Men det är lätt att känna sig lite inskränkt när man granskar Statens institutionsstyrelse för tjugonde gången … 

Annons

Myndigheten har lärt sig vem Daniel Velasco är. I dag är han portad från att besöka ungdomshem, fast han vet att andra journalister kommer in. Han tacklar det på olika sätt.
– De skyller på sekretess, men det handlar förstås om PR. De vill ha det som förr, att granskningarna ska handla om ungdomar på glid och inte om institutionerna. Så fungerar tyvärr många myndigheter. 
Svårigheten att komma åt intervjupersoner är en uppenbar utmaning med att gräva i slutna miljöer. Det finns också risker med att rapportera om männi­skor som mår väldigt dåligt. 
– Att våga intervjua och göra personer som kanske försökt ta livet av sig till mediala personer är ett jätteansvar. Men för att lyfta fram hur samhället fungerar när det gäller vården av självmordsnära personer måste man våga prata med självmordsnära personer. Men det går inte att göra utan eftertanke.
Konkret handlar det om hur han bemöter intervjupersoner, om att hålla kontakten vid publiceringar och om att låta dem lyssna innan sändning. Och vara beredd att ändra sig. Han var nervös när ”Nora” i Den fastspända flickan lyssnade på det färdiga programmet.
– Det låg ett års heltidsjobb bakom. Men hade hon sagt ”jag vill inte att ni sänder” så hade vi inte gjort det. 

De många grävpriserna han fått – utspridda mellan en särskild hylla hemma och det stökiga kontoret – är viktiga som ett kvitto på vad han gjort och för att få fortsatt stor frihet i jobbet. Fast han aktar sig för att ge dem alltför stor betydelse.
– För några år sen kom jag på mig själv med att bli besviken när jag inte blev nominerad, i stället för att bli glad när man blir nominerad. Då har det gått för långt. Man vill alltid göra något ännu bättre än det man gjort. Men risken är att man i stället får sämre självförtroende, att man fastnar och inte tycker att något är tillräckligt bra. Det är farligt.  

Monica Kleja: ”Den har gett mig inspiration att fortsätta gräva”

Monica Kleja arbetade på Ny Teknik när hon 2011 fick Guldspaden i Tidskriftsklassen för sina artiklar om Ingmar Bergmans dna.

Var står din spade?
– Den står hemma i en bokhylla.
Minns du hur det kändes när du fick veta att du vunnit?
–Ja, det var på galamiddagen på Gräv 12. Tre jobb tävlade mot varandra så det var ett oerhört spännande ögonblick. När jag hörde ordet ”dna” i motiveringen insåg jag att vi hade vunnit och det var fantastiskt kul.
Vad har utmärkelsen betytt för dig?
– Den har gett mig inspiration att fortsätta gräva, att utbilda mig genom grävseminarier och kurser och på andra sätt förkovra mig som exempelvis nu senast – genom att läsa datajournalistik på Södertörns högskola.
Fick ditt gräv några konsekvenser?
– Dagens Nyheter pub­licerade en nyhet om att Ingmar Bergman sannolikt hade en annan biologisk mor än Karin Bergman som han vuxit upp med. Den spreds sedan över världen. Bakgrunden var att hans systerdotter lämnat in några frimärken till Rättsmedicinalverket som Bergman kunde ha slickat på. Man hade fått fram en dna-profil som inte stämde överens med systerdotterns och DN hade dragit sin slutsats utifrån detta.
– Norbert Andersson, som då var tillförordnad chefredaktör på Ny Teknik, fattade misstankar om analysmetoden och vi kunde sedan,  efter att jag hade lämnat in fler frimärksprover och senare bett myndigheten att testa personalens dna, avslöja att en laboratorietekniker smutsat ned alla prover med sitt eget dna. Efter publiceringen bestämde sig Rättsmedicinalverket för att dubbelkolla alla provsvar mot anställdas och besökares dna. Man såg också över metoden man använde när man analyserade dna från frimärken.
Vad jobbar du med nu?
– Jag jobbar på Dagens Samhälle. Grävande journalistik finns med hela tiden i vår verksamhet, vi gör ofta granskningar och djupare analyser i olika frågor. 
Ska du gå på Gräv18?
– Jag har inte bestämt mig än, men det brukar vara roligt och inspirerande.
Annika Heldt

Här står spaden: Hemma i bokhyllan.

Mattias Carlsson: ”Spaden fick mig att känna att jag nått dit jag strävat”

Mattias Carlsson, reporter på Dagens Nyheter, har vunnit Guldspaden två gånger i kategorin ”Större dagstidning”. 2012 för sin artikelserie ”Slöseriet med skattepengar” och 2016 tillsammans med Mikael Delin för ”Riksrevisorernas fall – en granskning av statens oberoende granskare”.
Var har du dina spadar?
– Den ena har jag hemma i bokhyllan. Den andra var vi två om, så den delar vi på, jag och Mikael Delin. Vi sitter rygg mot rygg på redaktionen och den får byta plats mellan skrivborden då och då. När man behöver lite pepp.
Minns du känslan när du fick din första spade?
– Det var en oerhört skön känsla, det kändes som att jag nått upp till den nivå jag strävat efter. Det var extra skönt eftersom jag nyss hade bytt jobb. Jag hade varit tio år på Aftonbladet och ett halvår på DN då jag fick Guldspaden. Det blev ett bevis på något sätt.
Vad har det betytt för dig att få utmärkelsen?
– Det är svårt att säga. Det kanske ledde till att man fick upp ögonen för den sprängkraft som grävande journalistik har. DN har gjort en medveten satsning på grävande journalistik. För mig var det början till att få jobba med den typ av journalistik jag ville.
Fick ditt gräv några konsekvenser?
– Ja, bland annat ledde det till att generaldirektören för Tillväxtverket fick sparken. Det handlade också om hur myndigheter fuskade med momsen vid representation, och nu är det ändrat så att man inte kan dra av moms vid representation. När det gäller jobbet om Riksrevisionen ledde det till att tre riksrevisorer avgick och att riksdagen inledde en process för att ändra grundlagen. Det händer ju inte så ofta.
Vad jobbar du med nu?
– Nu jobbar jag inför valet med påverkanskampanjer av olika slag. Jag kan ryska så det hoppas jag ha nytta av. 
Ska du gå på Gräv i år?
– Ja, vi blir nog ett helt gäng som åker ifrån DN. Det är en kul sammankomst, intressant. Även om man inte lär sig något helt nytt så får man mycket inspiration.

Elin Turborn: ”Makthavare ser mig som en större fara i dag”

Avslöjandet om hur Studiefrämjandet i Umeå-regionen lurade till sig skattepengar på ett systematiskt sätt, genom att bland annat rapportera påhittade studiecirklar, gav Elin Turborn på Västerbottens-Kuriren Guldspaden i kategorin Mindre dagstidning 2015.
Var har du din spade?
– Den står hemma bland alla böcker i bokhyllan.
Hur kändes det när du fick veta att du fått Guldspaden?
– Det var en helt overklig känsla. Jag hade naturligtvis hoppats – det gör väl alla – men inte alls trott på det. Jag blev såklart väldigt glad och väldigt överraskad.
Har utmärkelsen betytt något för dig som journalist?
– Ja, det känns som jag har fått mer respekt och blir tagen mer på allvar. Både av folk i branschen men även av makthavare och politiker. Jag upplever att makthavare ser mig som en större ”fara” i dag. De inser att jag kan luska reda på saker och ting.
Fick ditt gräv några konsekvenser efteråt?
– Ja. Bland annat så lades hela Umeå-avdelningen inom Studiefrämjandet ned och ombildades, styrelsen avgick och verksamhetschefen avgick. Det pågår fortfarande en polisutredning om grovt bedrägeri. Det är en så omfattande utredning att det tagit lång tid men förhoppningsvis blir den klar i vår.
Har du något nytt gräv på gång?
– Just nu jobbar jag som nyhetschef på Västerbottens-Kuriren. Men tidningen startade en grävgrupp för tre år sedan där tre personer jobbar med grävande journalistik på halvtid. Den är ständigt igång. Och även andra får självklart gräva om de kommer med en idé.
Du ska vara föreläsare på Gräv 18. Varför tycker du att Grävseminariet behövs?
– Det är alltid inspirerande. Man blir peppad och får nya idéer och infallsvinklar och blir sugen på att hugga i när man kommer hem.
Ser du fram emot någon speciell föreläsare?
– Jag har ännu inte någon koll på hela programmet, men de utländska journalister som är med brukar alltid vara bra och intressanta. Det finns säkert många punkter i programmet som jag vill se och höra.
Annika Heldt

Här står spaden: Bland prydnaderna i bokhyllan.

Fakta/Guldspaden

Priset
Vinnande bidrag får en statyett i brons av konstnären Mats Lodén, samt diplom till var och en som varit med i arbetet. Juryn kan också utdela hedersomnämnanden.

Priserna ges till ”de journalister – verksamma i svenska medier – som genom engagerad och kunnig journalistik avslöjat eller skildrat väsentliga förhållanden som allmänheten förut inte kände till. Undersökningen skall vara ett originalarbete, självständigt genomförd”.

Juryn
Guldspaden delas ut av Föreningen grävande journalister. En fristående jury bedömer de bidrag som skickas in. I juryn sitter:
Bertholof Brännström, frilans, sammankallande
Christer Fridén, frilans
Kicki Hultin, JMG
Johan Åsard, TV4
Agneta Lundgren, SVT
Berit Önell, frilans
Karen Söderberg, frilans
Jan Axelsson, SVT
Sanna Volny, Södertörns högskola

Klasserna
Guldspaden delas ut i sju klasser: 
etermedia riks 
etermedia lokal 
magasin 
storstadstidning
mindre dagstidning 
bok
nytänkare

Galan
Vinnarna tillkännages på Guldspadegalan den 14 april i Helsingborg Arena. Galan börjar kl. 19.