”Polisen svarar när vi ringer”
Hoten mot journalister har ökat kraftigt det senaste året, visar Utgivarnas undersökning. Samtidigt uppger flera publicister att polisens satsning har gett resultat, dock från en låg nivå. ”De svarar när vi ringer”, säger Björn Löfdahl, programdirektör på Sveriges Radio.
Journalisten berättade på måndagen om Utgivarnas undersökning om hot och trakasserier som riktas mot journalister och redaktioner. 42 av 94 redaktioner i undersökningen uppgav att de utsatts för hot och antalet hot ökade från 99 tillfällen under 2015 till 147 tillfällen 2016. Även trakasserierna har ökat.
Trots detta upplever flera publicister ett bättre gensvar från polisens sida. Förra året lovade rikspolischefen Dan Eliasson att Polisen skulle prioritera hot som riktas mot bland annat journalister och politiker. Sedan dess har polisiära demokrati- och hatbrottsgrupper skapats i Malmö, Stockholm och Göteborg och utbildningar har genomförts i hela landet.
Under ett seminarium arrangerat av Utgivarna i Almedalen berättade flera publicister att satsningen gett resultat.
Viveka Hansson, programdirektör för nyheter och samhälle på TV4, anser att kommunikationen och relationen med polisen förbättrats under de senaste sex månaderna, dock från en låg nivå.
– Vi hade tidigare ett fall där polisen tappat bort bevismaterial och där den hotade inte fick veta av polisen att mannen som hotat henne gripits. Det känns som att polisen har blivit bättre på att hantera hot som riktas mot våra medarbetare det senaste halvåret, säger Viveka Hansson.
Björn Löfdahl, programdirektör på Sveriges Radio, ser också en positiv utveckling, men tycker inte att det räcker.
– Mot bakgrund av den här undersökningen som visar att hoten ökar, måste polisen prioritera ännu tydligare. Det viktigaste som kan hända nu är att fler döms för hoten. Jag kan ingenting om polisens resurser men jag antar att det handlar om ett kapacitetsproblem, säger Björn Löfdahl till Journalisten.
På vilket sätt har polisen blivit bättre på hantera hot som riktas mot journalister?
– De svarar när vi ringer. Det finns en annan inställning och det märks att de tar hoten på allvar. Det allvarligaste i den undersökning som Utgivarna presenterat är att så många redaktioner och journalister låter sig påverkas av hoten att de avstår från att publicera. Det betyder att hoten skadar samhällets funktionssätt. De här brotten är helt enkelt mycket allvarliga, säger Björn Löfdahl.
Katarina Aspegren, chef för demokrati- och hatbrottsgruppen i Polisen Region Syd, tryckte under seminariet på hur viktigt det är att polisanmäla hot:
– Om vi inte får kännedom om ett hot mot en journalist kan vi inte göra någonting, och vi kan inte heller äska mer resurser för att motverka hoten.
Biträdande rikspolischefen Mats Löfving menade också att den satsning som polisen nu gör också medför att stödet till hotade journalister ökat.
– När man polisanmäler ett hot får man också en del av offer- och skyddsfunktioner, samt en analys av hotet, säger Mats Löfving.
