Ny forskning om framtidens nyhetsförmedling
Vad händer om dagspressen försvinner och var får folk egentligen sina nyheter ifrån? Det ska ett nytt forskningsprogram vid Karlstad universitet undersöka. - Det här är aktuella frågor som folk funderar över, säger professorn Henrik Örnebring.
De två medieforskarna Henrik Örneberg och Michael Karlsson har fått 8,7 miljoner kronor för att starta ett nytt forskningscenter om nyhetsförmedling och opinionsbildning i dagens allt mer fragmenterade medielandskap.
Forskningsprogrammet "Om pressen försvinner" är treårigt och kommer dels att undersöka hur människor får information om världen och samhället när de traditionella massmedierna tappar i räckvidd. Men också vilka konsekvenser en försvagad journalistik kan få för demokratin, organisationer och myndigheter.
– Vi vill både titta på vad som händer med granskningen och hur folk får nyheter. Det här är aktuella frågor som folk funderar över. Och det finns helt enkelt inte så mycket publikorienterad journalistikforskning i dag, var folk får sina nyheter ifrån, säger Henrik Örnebring.
Hur kommer ni att gå till väga för att ta reda på det?
– I dag finns det ju mycket mer sofistikerade metoder för att hålla reda på vad folk gör online än för tio år sen. Det vill vi lära oss mer om.
Och pressdöden?
– Vi kommer bland annat att ha en internationell utblick. I USA finns det samhällen som inte har någon medietäckning alls längre, där finns det andra forskningsprojekt som pågår. I andra änden har vi Norge, där utvecklingen mot färre tidningar inte gått lika långt som i Sverige.
Vad tror du själv, försvinner svensk dagspress?
– Det beror på hur lång sikt. Jag har väldigt svårt att se att Sverige på sikt kan klara sig undan de här globala trenderna. Vi är redan ett undantag i och med att utvecklingen gått långsammare här tack var det historiska arvet med folkrörelsesverige, partipressen, och så vidare.
– Men man ser redan att det kommer att bli väldigt tufft. Konsolideringen kommer förmodligen att förstärkas, de stora ägarfamiljerna kommer att öka sitt ägande ytterligare.
– Jag tror också på en fortsatt polarisering. En marknad för initierad, bra, högkvalitativ journalistik kommer att finnas kvar, om än med minskad upplaga. Samtidigt tror jag vi får mindre politikbevakning i kvällstidningarna, och mer lättsamt material, man går i symbios med TV och andra medier.
Henrik Örnebring menar att det är en illusion att peka på framgångssagor med en växande press i exempelvis Indien och Kina.
– I Sverige och västvärlden finns det ingen outnyttjad potentiell publik, ingen stor växande medelklass som kan börja köpa tidningar.
En rätt dyster bild, alltså.
– Ja, dystert för pressen, men inte för journalistiken. Det har sällan funnits så mycket bra journalistik som idag, mycket mer nischad och initierad, och svenska journalister är välutbildade och kunniga.
Finansieringen till forskningscentret kommer från Anne-Marie och Gustaf Anders stiftelse för medieforskning.
