”Nomineringen ger mig kraft att jobba vidare”

Hur länge har du jobbat med fotoboken?
– Hela projektet har tagit tre somrar. Trodde först att det skulle ta ett år, fortsatte sedan ett år till. Efter andra året träffade jag ett brittiskt bokförlag som var intresserat och ett galleri. Uppmärksamheten stärkte mig att fotografera ännu en sommar.

Tractor Boys handlar om Epa-traktorer, antar jag?
– De kallas för A-traktorer numera. Det är en mycket svensk landsortsföreteelse. Jag har fotograferat i Skåne, Dalarna och Värmland

Var det lätt att fotografera killarna som körde A-traktor?
– Både och. Det svåra var att få förtroende, komma nära då man jobbar med ett längre projekt. Framför allt när det är en stor åldersskillnad. Jag är 45 år och killarna 15. Det var deras bakgård jag befann mig på.

Dina bilder ställs nu ut på Svenska institutet i Paris. Vilken respons har du fått?
– Du och jag vet vad en Epa-traktor är. När vi ser Epa-traktorer tänker vi på korvkiosker och den svenska landsbygden. De som såg mina bilder i Paris har inte den kopplingen. De såg en berättelse om 15-åringar som är universell och kanske mer poetisk.

Hur känns det att bli nominerad?
– Jag är stolt och glad. En nominering är inte enbart ett bevis på framgång. Det ger mig kraft att jobba vidare.

Fotnot: Svenska fotobokspriset delas ut årligen av fotoförfattarsektionen inom Svenska fotografers förbund till fotografer/fotoboksförfattare med syftet att uppmuntra, stärka och utveckla fotografi i Sverige. I år är stipendiesumman till vinnaren fördubblad till 60 000 kronor. Vinnaren avslöjas den 28 oktober.