Gå direkt till textinnehållet

Nils Funcke: ”Trotsa Göta hovrätt!”

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke dömer ut Göta hovrätts beslut som fråntar mediesajter med omodererade kommentarer utgivarskapet. ”Kör på som vanligt. Detta håller inte i Högsta domstolen”, säger Nils Funcke till Journalisten.

I går berättade Journalisten om det viktiga principbeslutet i Göta hovrätt som innebär att webbsidor som har omodererade eller efterhandsmodererade kommentarer inte längre omfattas av yttrandefrihetsgrundlagens regelverk.

Motivet är att hovrätten anser att om innehållet i en databas till någon del kan förändras av personer som står utanför verksamheten (redaktionen), gäller inte utgivarskapet.

Följden av beslutet i Göta hovrätt är att var och en som medverkar på en sådan sajt är ansvarig för sitt eget material. En reporter på till exempel Aftonbladet.se eller DN.se skulle med hovrättens tolkning därmed kunna åtalas för förtal eller hets mot folkgrupp, medan ansvarig utgivare går fri.

Nils Funcke, yttrandefrihetsexpert och ledamot i Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp, dömer ut hovrättens beslut.

– Beslutet är orimligt och följderna är orimliga. Det innebär bland annat att meddelarskyddet försvinner på Aftonbladet.se. Beslutet måste överklagas till Högsta domstolen och jag kan aldrig tänka mig att HD går på hovrättens linje, säger Nils Funcke.

Men om man går in på en tidningssajt med en ansvarig utgivare, är det inte rimligt att allting som finns på sajten faller under utgivarens ansvar, som det är i en papperstidning?

– Det kan man ju tycka. Men omodererade kommentarsfält är etablerade funktioner på mediesajter och de har en viktig demokratisk funktion. Nu uppstår en osäkerhet om vad som gäller, och det kan vi inte ha i en sådan här fråga. Ska layouten av kommentarsfälten vara avgörande om meddelarfriheten och utgivarskapet gäller? Ska det vara avgörande om man har använt 10 punkters eller 24 punkters storlek på typsnittet? Det leder till omöjliga diskussioner.

När det kommer till en rättslig prövning eller prövning av Justitiekanslern prövas huruvida det specifika yttrandet godkänts av utgivaren, inte om det varit en viss layout.

– Sedan är det givetvis etiskt nödvändigt att man tydligt markerar vad som gäller för kommentarsfälten.

– JK har många gånger tagit ställning i frågor som rör förtal och kränkningar och har alltid betraktat kommentarsfälten som en egen databas, frånskild den redaktionella databasen. Det är den tolkning som har gällt fram till nu. Det är den enda rimliga tolkningen, säger Nils Funcke.

Om man är anställd på Aftonbladet och ska skriva en vass artikel om en offentlig person och frågan om namngivning dyker upp, hur ska man tänka då?

– Kör på som vanligt. Jag kan inte tänka mig att ansvarig utgivare skulle acceptera någonting annat. Det här är inte rätt tillfälle att bli räddhågsen. Hovrättens beslut måste utmanas och jag kan inte föreställa mig att Högsta domstolen kommer att gå på hovrättens linje.

Men om nu HD går på Göta hovrätts linje, då kan man som reporter dömas för förtal med en sådan artikel? Och få fängelse?

– Ja, skulle HD gå på hovrättens linje, Gud förbjude, då skulle det bli konsekvensen. Men det kan jag som sagt inte tänka mig att HD skulle göra. Det skulle få väldiga följder. Det skulle också innebära slutet för de omodererade kommentarerna, vilket vore oerhört synd.

Fler avsnitt
Fler videos