Myndigheter dåliga på offentlighetsprincipen
Runt hälften av de myndigheter som studenter vid JMK undersökt nämnde inte meddelandefriheten alls i sina policydokument.
Som en del i kursen mediejuridik testade förstaårsstudenterna på journalistprogrammet vid JMK hur myndigheterna sköter sig när det gäller att upprätthålla offentlighetsprincipen.
– Det är en intressant undersökning. Den bekräftar bilden av liknande undersökningar Journalistförbundet tidigare gjort. JMK-studenterna visar med sitt test att det behövs grundläggande utbildning hos myndigheterna om vad som krävs enligt offentlighetsprincipen, säger Stephen Lindholm som är ordförande i Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp som gav uppdraget till JMK att genomföra undersökningen.
Studenterna tittade bland annat på hur myndigheterna beskriver meddelarfriheten för sina anställda, hur de bemöter enskildas begäran att få del av allmänna handlingar, hur fort det går och vilka avgifter som tas ut. Totalt begärde studenterna ut 201 handlingar från 89 myndigheter.
”Vi kom fram till att bemötandet generellt sett faktiskt var positivt. De negativa resultaten beror till stor del på okunnighet hos personalen på myndigheten, några granskare upplevde att myndigheten krånglade för att de hoppades att granskaren skulle ge upp och några upplevde att det var viktigt att komma dit påläst och kunna stå på sig för att få ut de handlingar man ville ha, säger studenten Julia Navren som var en av dem som gjorde undersökningen, då öppenhetstestet presenterades.
Studenterna fann även att 54 procent av myndigheterna inte nämner meddelandefriheten i sina policydokument.
”Det mest allvarliga var nog okunnigheten om vad offentlighetsprincipen innebär och hur lite myndigheterna gör för att informera de anställda om deras rättigheter och skyldigheter kring utlämnande av handlingar och information. I många av policydokumenten beskrevs meddelarfriheten och hanteringen av sekretessbelagda uppgifter rent felaktigt, säger Julia Navren.”
