”Medierna gjorde Julia Caesar kändare”

Opinionsinstitutet Novus har på eget initiativ undersökt svenskarnas kännedom om bloggaren Julia Caesar och hatsajterna Avpixlat och Snaphanen. I en slumpmässigt rekryterad och riksrepresentativ webbpanel på drygt 1 000 personer uppger 55 procent att de känner till Julia Caesar. Sju procent uppger att de kände till henne innan mediegranskningen i början av september.

Vad tycker du att undersökningen visar?

– Den visar på traditionella mediers enorma genomslag. Frågan är: var hon en makthavare innan, eller blev hon det efter?

Annons

Enligt samma webbenkät känner 61 procent av svenskarna till Avpixlat och 20 procent har läst något på den. Bara tre personer uppger att de brukar dela artiklar från Avpixlat.

Kan det inte finnas en skameffekt här?

– Jag tror inte det är så farligt, särskilt inte i anonym webbenkät. Vi ser faktiskt sällan skameffekten på telefon heller, säger Torbjörn Sjöström.

Novus har också försökt kvantifiera näthatet mot journalister och makthavare. Av den uppger två procent att de kan ha upplevts som aggressiva i sin kontakt med medier eller politiker.

Varför har ni gjort undersökningen?

– Det har skrivits mycket om att Avpixlat och Snaphanen är ”plattformen för makthavaren Julia Caesar”. Och PR-profilen Martin Borgs har hävdat att hatsajterna har större inflytande än Sveriges Radio. Jag ville bara sätta ner fingret och titta. Försöka se hur många som egentligen är inne där, och få en liten indikation på hur många som delar.

– Det jag ville fånga är att det fortfarande är relativt få som läser och delar, och att förtroendet för traditionella medier fortfarande är högt. Jag trodde att det var såhär, men visste inte.

Siffrorna ska dock tolkas med försiktighet, säger Torbjörn Sjöström. Vill man ha exaktare procentsiffror får man gå vidare med en i deltagare mätt större undersökning.

Karin Olsson är kulturchef på Expressen, som i början av september publicerade Annika Hamruds granskning där ”Julia Caesars” verkliga identitet avslöjades. ”Hon är en känd och mycket aktiv opinionsbildare” sade Karin Olsson till Journalisten då.

Kännedomen om Julia Caesar ökade från sju till 55 procent efter granskningen av henne. Gjorde medierna henne till en makthavare?

– Jag skulle säga att sju procent är en ganska hög siffra. Väldigt många ledarskribenter och kulturprofiler som vi upplever som stora kommer nog inte upp till det, säger Karin Olsson.

– Man måste också se till att hon är inflytelserik i en väldigt nätaktiv grupp, som mejlar journalister och andra makthavare. Det är också en relevant aspekt av hennes makt.

Torbjörn Sjöström menar dock att siffran sju procent kan vara för hög. Det finns en risk för att man inte i enkäten vill erkänna att man inte kände till henne innan, hävdar han.

– Det låter som en konstig analys, det är väl ingen prestige i att inte känna till en pseudonym. Det kan lika gärna vara så att folk inte vill kännas vid att man läst Julia Caesar och att antalet egentligen är högre, invänder Karin Olsson.

Att två procent i Novus undersökning säger sig ha näthatat är en irrelevant siffra, menar Karin Olsson.

– Jag tror att ganska få svarar ärligt på frågan om man trakasserat till exempel journalister. Det kan förklaras med den mänskliga psykologin. På Expressen har vi erfarenhet av att konfrontera hatare som skrivit tiotusentals kommentarer, som nekar ända tills de står inför fullbordat faktum.

Däremot kan det stämma bättre med verkligheten när tre personer av 1 000 säger sig ha delat material från Avpixlat, tror Karin Olsson.

– Det är svårt att säga men mycket möjligt, vi vet att det rör sig om en liten grupp som är väldigt aktiva. Internet är starkt polariserat. Resultatet skulle möjligen kunna stämma och bekräfta det.