”Mediedreven kommer oftare”
De politiska skandalerna och mediedreven kommer allt oftare, och redaktionerna gör inte tillräckligt för att undvika skadliga mediedrev. Det anser Tobias Bromander, lektor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Men han medger att det inte alltid är lätt att definiera vad som är ett mediedrev och vad som är vanlig rapportering kring en skandal.
Under ett välbesökt seminarium i Almedalen på måndagen redovisade statsvetaren Tobias Bromander delar av sin forskning kring politiska skandaler och mediedrev i Sverige. Han menar att det står helt klart att både skandalerna och mediedreven kommer med allt tätare mellanrum.
– Den mätserie jag har använt i min forskning tar slut 2012, och visar att skandaler och mediedrev uppstått mer frekvent. Det är min professionella bedömning att frekvensen ökat ytterligare efter 2012, säger Tobias Bromander till Journalisten efter seminariet.
Under seminariet gick han igenom flera politiska skandaler och mediedrev, bland annat de senare skandalerna inom Miljöpartiet.
– Det är tydligt att de så kallade ”pratskandalerna” har blivit vanligare, alltså skandaler som uppstår på grund av att en politiker yttrat något olämpligt eller kontroversiellt. Det beror i ganska stor utsträckning på att användandet av sociala medier ökat. Det finns nya plattformar där skandalerna uppstår, och där spåren inte så lätt försvinner, säger Tobias Bromander.
– Skandalen är ett naturligt inslag i den svenska politiken, men mediedreven har blivit mer framträdande; de har blivit fler och mer intensiva.
Han menar att de rena mediedreven är den journalistiska avigsidan av granskningen av makten.
– Jag har svårt att se något positivt som kommer ut ur mediedreven. Det finns bara förlorare på ett mediedrev.
Men det är inte helt enkelt att definiera ett mediedrev. Under seminariet nämner han Saudiaffären som ledde till försvarsminister Sten Tolgfors som ett mediedrev, men när Journalisten frågar honom om det efteråt backar han från påståendet.
– Sten Tolgfors sade att han upplevde det som ett mediedrev och gick till ganska hård attack mot massmedierna. Men om det var ett drev pågick det inte särskilt länge och det avvek inte i någon större utsträckning från sakfrågan, vilket är kännetecknande för ett mediedrev. Det är en svår gränsdragning, säger Tobias Bromander.
Tobias Bromander definierar ett mediedrev utifrån sju kriterier:
- Intensiv och utdragen rapportering (tränger undan andra nyheter).
- Enkelriktad rapportering (alla springer åt samma håll). Andra perspektiv har svårt att få genomslag.
- Stort inslag av biaspekter av skandalen.
- Oviss utgång – men ofta avgång.
- Huvudpersonen är ensidigt och kraftigt ifrågasatt. Stöd för huvudpersonen har svårt att få genomslag.
- Alternativa perspektiv och vinklar försvinner.
- Få ifrågasätter mediedrevet medan det pågår.
– Vi vet ganska lite om hur mediedrev uppstår. Däremot finns det fem råd som man bör följa om man som politiker vill undvika att hamna i ett mediedrev. Man ska följa lagar och regler, man ska inte slösa med offentliga medel, man ska föregå med gott exempel, man ska leva som du lär och man ska inte ljuga.
