”Många tidningar har försummat sina läsare”

Oroas du av lokaljournalistikens krympande resurser?
– Ja, absolut. Det är djupt oroväckande ur ett demokratiskt perspektiv. Det man inte får glömma bort i all fascination för nya medier är att traditionella massmedier är och förblir den viktigaste källan till information om politik och lokalsamhället. Där spelar lokaltidningen en helt avgörande roll. Om lokalpressen inte rapporterar om politik och samhällsangelägenheter vet människor inte vad som händer. De får sämre förutsättningar att informera sig och rösta, säger Jesper Strömbäck.

För det andra ökar risken för maktmissbruk och korruption om makthavare inte känner att det finns en risk att bli upptäckt, framhåller Jesper Strömbäck.

– Den granskande journalistiken utgör visserligen en ganska liten del av all journalistik, men bara att den finns där har en preventiv effekt. Ju svagare tidningar, desto mindre avskräcker de från korruption av mer eller mindre allvarlig grad.

Annons

Jesper Strömbäck menar också att tidningsföretagen riskerar att skjuta sig i foten när de drar ner på de redaktionella resurserna. Man riskerar att tappa prenumeranter bland kärnläsarna.

– Ta mig som exempel, jag är samhällsintresserad och högutbildad och en typisk tidningsläsare. Men varje gång jag ska förnya min prenumeration på lokaltidningen funderar jag på om jag ska fortsätta, eftersom jag upplever att tidningen i dag tillför väldigt lite vad gäller samhällsfrågor och politik. Jag är inte ensam om att tycka så i akademikerkretsar.

– Många medier har gjort misstaget att jaga för mycket efter de läsare man inte har, och i stället försumma de man har. Någonstans går gränsen för hur mycket man kan tunna ut tidningen.

Men måste tidningarna inte försöka nå de yngre och nya läsarna?

– Vi ser att det finns ett allt starkare samband mellan hur samhällsintresserad man är och i vilken utsträckning man konsumerar medier. Men det är ju ett intresse som kan finnas i alla åldrar, också bland unga. Man måste framför allt leva upp till det intresset.

– Olika läsare har olika intressen, men kärnan av läsarna utgörs av dem som är intresserade av samhället i vid mening. Då är det inte servicejournalistiken som bär upp läsandet.

Vems ansvar är det att vi har en rimligt god lokaljournalistik?

– Det är ett delat ansvar. Ta läskunnigheten bland de svenska 15-åringarna som har sjunkit betydligt, det är ett problem. Men det ansvaret bär knappast tidningarna, utan skolan, politiker och tjänstemän på olika nivåer.

Men tidningarna har också både ett ansvar och ett egenintresse av att upprätthålla intresset för läsandet och lokalsamhället, anser Jesper Strömbäck.

– Projektet Tidningen i skolan fångar det på ett väldigt bra sätt. Om utvecklingen ska kunna bromsas måste tidningarna göra sin del. Man måste fundera på hur man tilltalar människor, och inte tunna ut resurserna till journalistik light eller fokusera på ett innehåll som ska tilltala så många som möjligt.

Han tycker också att man måste fundera över prissättningen – prenumerationspriserna har ökat kraftigare än konsumentprisindex.

– Kombinationen med mindre innehåll är förödande.

Allt fler tidningar ägs av stora koncerner som vill plocka ut vinster. Kan de väntas ta ansvar för demokratin?

– Ja, jag menar att de kan det – eller att branschen får välja spår i sin argumentation. Tidningarna har i alla år varit bra på att framhäva den demokratiska betydelsen man har, i samband med att man driver olika krav och i högtidstalen. Men det går inte att hävda den betydelsen om man inte agerar utifrån det i den dagliga verksamheten. Om tidningsbranschen börjar bete sig som vilka företag som helst får man finna sig i att behandlas som vilka företag som helst.

Skälen för koncernerna att se längre än till nästa bokslut är därför dubbla, enligt Strömbäck. Av demokratiska hänsyn, men också för att kunna ta betalt.

– Grundfrågan handlar ju om att hitta betalningsmodeller i det nya medielandskapet. Oavsett vilken modell man hittar, och det tror jag man gör förr eller senare, är kärnan att det måste finnas något människor är villiga att betala för. En rimlig journalistisk kvalitet.

Vilket ansvar har politikerna för tidningskrisen?

– Reklamskatten ska bort, tycker jag. Men jag är inte helt säker på hur långt det skulle räcka. Det skulle stärka branschen, men det är inte säkert att allt skulle gå till en förbättrad journalistik.

– Av goda skäl ska ju politiker inte engagera sig för mycket i medierna. Vilka redskap man har som är legitima har jag inga svar på. Men jag menar att medieutvecklingen i stort har stärkt public services betydelse. De har i dag bäst förutsättningar att tillhandahålla god journalistik som når ut till breda grupper.

Jesper Strömbäck menar att det är ”otroligt viktigt” att frågan om den krympande pressen lyfts upp och diskuteras i ett bredare sammanhang, inte bara som en branschfråga.

– Ytterst är det en demokratifråga. Medieutvecklingen kan beskrivas som demokratins klimatfråga. Den kan få enorma konsekvenser, men det händer inte över en natt. Utan det är en långsam process som entydigt går åt ett håll.