”Låg betalningsvilja hot mot yttrandefriheten”
Näthat, auktoritära strömningar och ett alltmer polariserat debattklimat hotar yttrandefriheten. Men också tidningsbranschens kris och bristande betalningsvilja för journalistik.
Det menade en namnkunnig panel när Journalisten tillsammans med Journalistförbundet i dag arrangerade ett samtal om hoten mot yttrandefriheten.
– Det största hotet är bristen på kunskap och intresse för vad yttrandefriheten är bra för. Den egna åsikten är så kär i vår polariserade värld. Man vill höra det som stämmer med vad man tycker och det finns ett ointresse för att sätta sig in i komplexa frågor. Men yttrandefriheten kom faktiskt först, demokratin kom efteråt, menade Björn Löfdahl, programdirektör på Sveriges Radio.
Tidningsutgivarnas VD Jeanette Gustafsdotter tryckte på att bristande betalningsvilja för journalistik är ett hot som medier måste hantera, jämte hat och hot mot journalister.
Aftonbladets tillträdande utrikesredaktör Martin Schori (bilden) pratade också om hot mot alla som deltar i det offentliga samtalet som ett stort problem, medan Publicistklubbens Björn Häger såg en perfekt storm mot yttrandefriheten just nu, bestående av tre beståndsdelar: branschens kris, växande populism i omvärlden, och "staten".
– Allt fler som står utanför det pressetiska systemet utmanar och provocerar fram lagstiftning. I små små steg inskränks yttrandefriheten, sade Häger.
PO Ola Sigvardsson lyfte också lagstiftning som ett hot och manade till en bredare anslutning till det pressetiska systemet som motkraft:
– Det är inga onda krafter som driver på för mer lagstiftning, det handlar om politiker, jurister och andra som vill skydda utsatta människor mot nätkränkningar. Men det har ett pris. Om man höjer skyddet för integriteten minskar man utrymmet för allas möjlighet att skriva och yttra sig. Det här är kommunicerande kärl, menade Ola Sigvardsson.
Jeanette Gustafsdotter vill se en debatt kring sätt att möta sjunkande intäkter:
– Hur ska vi få läsarna att förstå att de måste betala?
Martin Schori efterlyser å sin sida bättre självförtroende i mediebranschen och större fokus på att nå ut brett med journalistiken:
– Vi kan journalistik, men har ett otroligt dåligt självförtroende. Vi är besatta av vår egen bransch och dess död och får panik när Facebook skruvar lite på en algoritm. Med bättre självförtroende kommer mycket att lösa sig.
